Förutom att det började rätt kyligt, så wow, som livscoachen Peter Nilsson skulle säga, "det där blir omöjligt att toppa"

Att få springa min gamla goda runda i byn på morgonen.
Att få ställa fram lyx-frukost till lillebror i min mammas välbekanta och hälsosamma kök.
Att leka frisör och fågelskåda lite på Agnes veranda. Att fastna där fast man kanske tänkt något annat men känna att det är så jäkla värt det. Att bara få prata av sig.
Att köra en massa bil. Att skjutsa, med mammas och pappas Toyota, som på den tiden då ingen annan hade körkort och alla behövde skjuts och jag aldrig kunde säga nej.

Att mysa med Frans och leka med Meja. Att tycka att Moa måste sätta sig ner en liten stund och sluta andas så ytligt. Att göra smörgåstårta och chokladkaka till 50 personer +.

Att äta hembakt pizza och titta på barnprogram.

Att lyssna på repris av Naturmorgon i P1 på vägen. Eftersom det är lördag så det sänds inget Karlavagnen.

Att lägga sig på golvet med fötterna på en stol en liten stund. Ligga på golvet sätter alltid saker i sitt rätta perspektiv.

Att helt enkelt ta och knyta sig, trött i kropp och själ av en stimulerande dag, rena lakan och ett svalt rum. Mörker. Tystnad.

Harmoniii.