Och så plötsligt var det fredag igen. En vecka har gått och sällan har jag pluggat och slitit så mycket som den här veckan. Sarah kan nog snart börja oroa sig för om hon någonsin får sin roomie tillbaka eller om hon dukat under av tyngden från kurslitteraturen. Jag har ett snitt på säkert 6-7 timmars effektiv tid per dag.
Men det är en konstig grej det här med studier egentligen. Mest svammel skulle nog morfar säga. Till vilken nytta gör jag det här? För att klara ett prov? Vad skänker det för glädje?
Många gör "vad som helst" för att komma in på en viss utbildning, men väl där gör man vad som helst för att slippa undan. Min själ föddes nog till fel generation. Kan det finnas något bättre sätt att icke-studera på, än att vara ute och gräva i jorden med mormor? Kratta, kånka på saker, lyssna på fåglarna, fiska eller laga något som varit trasigt? Det är något väldigt häftigt och tillfredsställande över växter och komposter, hur mycket de tål, hur de bara funkar och finns där, fotosyntes och rötter.
Jag vill också kunna vakna om morgonen, kika ut genom fönstret till frukost och konstatera, helt reflexmässigt, att "det blåser västligt idag."
Japp, om jag inte får en lite trädgård att pyssla om snart så kommer jag nog bli galen. Vem kunde ana. Helst vill jag ha höns också. Svartvita.
No comments:
Post a Comment