Idag har jag lyckats slösa bort 150 kronor på att först fylla på mitt kopieringskort, sedan tappa bort det och bli tvungen att skaffa ett nytt och ladda detta. Det var mina nya strumpor det.
Tycker jag det är okej? Nej, inte direkt. Men är jag ledsen? Nej, inte direkt. Tänk vad någon annan fattig hypotetisk student måste ha blivit glad, som idag kommer hem och skriver i sin hypotetiska blogg att han/hon idag äntligen har råd med sina hypotetiska nya strumpor för att han/hon hittade ett kopieringskort med 146 poäng på denna lyckliga, soliga hypotetiska dag.
Sånt kan man också tänka på.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment