Kan inte du ta en promenad?

Ordlös Onsdag är en slags "inspirationsblogg" som lägger ut ett bildtema varje onsdag. Och inspiration är precis vad jag behöver i mitt zombieliknande tillstånd. Dagens tema var eftermiddag. Så när klockan började närma sig denna tid tog jag en totalt ickeberättigad rast från mina misslyckade studier och begav mig ut på en promenad för att kunna fånga det vackra vinterljuset.

Landskapsvyer är oftast inte min grej så jag plockade inte ens upp kamerna förrän jag efter rätt många steg hörde lite spännande porlande av vatten. Där fanns, det visste jag egentligen sedan innan, ett litet minivattenfall och den sista tidens kyla hade skapat ytterst fotogena isformationer på sten och närliggande växter. Så jag åkte kana ner för en dikeskant. Whooo! Och skred till verket.



Jag märkte rätt snabbt att ingen av bilderna blev lika fina som verkligheten, jag hade glömt ställa in vitbalansen rätt, och de som ändå blev hyffsade passade mest om temat skulle varit: "vatten och istappar", och kunde ha varit tagna vilken tid som helst på dygnet. Dessutom blev jag blöt om både händer och fötter, och eftersom det är det värsta jag vet bestämde jag mig för att bege mig hemåt och inte gå tillbaka dit utan gummistövlar och stativ.

Nu är den här onsdagsposten redan ganska motsatsen till ordlös. Men sån är jag. Ordig? Ordfast? Ordfull? Full av ord! (Även på mina dåliga dagar/veckor it seems, eftersom jag har en sådan just nu). Men jag har lite till att berätta, för jag fick den där eftermiddagsbilden till slut! (=spolier)

Väl hemma slängde jag ett öga på skrivbordet där mina kursböcker låg uppslagna på kapitel om Motivation och Personlighetspsykologi. Jag slängde det andra ögat på sängen. Och lät mitt ego bestämma.

När jag låg där och nästan nästan befann mig i själva ögonblicket mellan att vara vaken och att somna så kom jag på det. Pang! Det var ju här jag hade min eftermiddagsbild! Eftermiddagsluren! Powernap! Sova middag! Dagens sista svaga solstrimmor sipprande in genom gardinen, kamerans på nattduksbordet med självutlösare. Klick, klick, klick:

Ps. Det är David Copperfield som ligger där bredvid mig. Och den är så jävla bra! Ds.