Treviktigamänniskorimittliv

Att komma ikapp VIII (om det nu ens är någon idé)

289 288 287

Att komma ikapp VII

Tvåhundranittiotvånittioettnitti.

Att komma ikapp VI (almost there?)

293 (14 mars)


294 (13 mars)


295 (12 mars)

Att komma ikapp V (302, 301, 3001 299, 298, 297, 296)

Det här var den kvällen jag hade skrivit djävulstentan. Seriöst, en av de viktigaste dagarna på hela terminen och det bästa jag kan göra för att illustrera den är att ta kort på när jag ligger i sängen och tittar på How I Met Your Mother? Skärpning!?




Mina älskade PortaPros tragiska bortgång. Allvarligt, det är livstidsgaranti på dem. Tre månader? Inte en okej livstid. Spoiler: efter en veckas sorgeperiod gick jag och grät lite för Grabbarna på Lagret, och servicen var enorm, så jag fick ett par nya i en handvändning och vi lever lyckliga i alla våra dagar (förhoppningsvis längre än tre månader.

There we go. Då var vi framme vid 11:e mars. Bara 8 dagar kvar tills jag är i fas.

Att komma ikapp IV (305, 304, 303):

2-4 mars. (Första delen av instuderingsveckan; aka. "då jag fortfarande försökte", alternativ titel: "te och miniräknare x 2"

Att komma ikapp III:

27 februari (308) Sushi, vårrullar och fruktsallad med rostade hasselnötter.


28 februari (307) Disackarider


1 mars (306) Vykort på väggen

Att komma ikapp II:

24 februari (311): What I had for dinner (poäng: smakar alltid mycket godare än det ser ut)

25 februari (310): I think I'm loosin it (måste känna efter i fickan hela tiden att jag inte tappat nycklarna/ skaffade ett gymkort (taggen med lövet på) den veckan, som om jag egentligen har tid med det).


26 februari (309): Ingen poäng, kände mig bara spontant fin i håret, eller nåt.

Att komma ikapp:

21 februari (314), loppisfyndet:


22 februari (313) sänglampan som gick sönder:


23 februari (312) loppisfyndet II:

315 - 20 februari - Rubbing it in

Idag tar jag på mig yllesockar, mammas stickade pippi-tröja i ull, sveper in mig i en filt och äter lyxlunch på balkongen. Termometern visar visserligen -22 grader, men solen skiner och kommer inte gå ner på många timmar än, luften står stilla, maten är varm och jag har just varit ute och sprungit tillsammans med Damien Rice. Vi blev nog lite fräkniga.



Jag drar ut på det hela efter tallriken är renskrapad, genom att ta på mig mina nystickade vantarna från mormor, bälga i mig varmt vitt te med smak av vattenmelon, och blunda mot solen. Skrattar hjärtligt med mig själv när jag lyckligt inser att min filt har precis rätt färger för att ha en jämthund. Struntar i alla måsten och borden. Det har varit dammigt så länge redan, så vad gör väl en dag till? Och en till och en till och en till och...

334-316