Kan inte Du

This is not goodbye

2011-08-08T13:19:00.000-07:00

Jag kan inte göra det här just nu. Jag är splittrad nog så det räcker och jag måste iallafall försöka göra något rätt :)

2011-07-14T11:23:00.000-07:00

Jag uppskattar verkligen att vara uppvuxen på landet. Det är de små sakerna som gör det. Som att jag kan möta den största bilen på den minsta grusvägen utan att bekymra mig. Man håller sig på sin kant, är inte rädd för diket, backar om det behövs, hjälps åt och vinkar i samförstånd när situationen är löst. Och det är bara ett exempel, som fungerar som en metafor för så mycket mer.

Att jag bara känner på mig hur jag ska agera om en skock förrymda får plötsligt står på vägen. Att avstånd inte känns lika långa. Att ensamhet är mindre ensamt. Att regn har flera innebörder för mig än bara "dåligt väder". Att bli glad över att se en ny sort skalbagge, eller att lära mig namnet på en ny blomma.

Jag påstår inte att jag är fullfjädrad på något vis, men det är ju också en del av charmen.

Kärlek till landet och historien, helt enkelt!

Blåbärsplockartävling med mor.

2011-07-04T12:54:00.000-07:00

Ingen talade om för henne att det var en tävling dock. Det var en jämn kamp, men i slutändan måste hon få pluspoäng för kantarellerna. I sådana här fall är dock tröstpris inte så illa, eftersom det innebär ungefär färska bär till frukostgröten och en kantarellsmörgås innan sänggåendet.

För första gången på länge blev jag inte less heller, bara det är ju en seger.

Plockat, rensat och klart. Kom hit och ät blåbärspaj, gott folk!

Gul bil.

2011-06-28T08:59:00.000-07:00

Jag har inget emot Stockholmare. Meeen jag tycker bättre om Stockholmare när de håller sig i Stockholm. Eller i Norrland. Eller bara någon annan stans än semestrande i Roslagen. (All in på fördomarna här, det skäms jag inte för.)

2011-06-25T13:59:00.000-07:00

Klippa gräset, virka och jogga.

Te, smörgås, ostar, marmelad och svensk långfilm på SVT. Hela familjen.
Lördag kväll. (Midsommardagen dessutom).

Haha. Hur gammal sa vi att jag var, sa vi?

2011-06-21T01:44:00.001-07:00

Vaknar upp som en vinnare. Men till en värld utan Ryan Dunn. Och den är faktiskt ytterligare lite tråkigare än den varit.

2011-06-19T13:16:00.001-07:00

Kommer hem. Andas ut. Börjar om.

2011-06-16T04:27:00.000-07:00

Tretton första avsnitten av MadMen avklarade även denna gång. Jag gillar Joan jättemycket (jättemycket), tycker Roger är helfestlig (fast man egentligen ska tycka han är ett svin), stör mig gränslöst mycket på Peter och Peggy och skulle ha mycket mindre problem med att vara Betty Draper än vad hon själv verkar ha (otacksam och neurotisk).

Säsong 2, awaiting! (Jag orkar. Inte. Falla. För helg/vackertväder-hypen, händer det nåt så händer det nåt och i annat fall är det inte. hela. världen. att fortsätta sitta inne och öva på mina ackord).

2011-06-13T12:50:00.000-07:00

It keeps me occupied.

2011-06-12T10:36:00.000-07:00

Jag har okynnes-köpt ytterligare ett tomt fotoalbum på Lagerhaus och har en idé om att fylla det med alla mina favoritbilder från den närmaste tiden, fast i Pop Art-tappning.

Efter ett första par redigeringen känner jag mig dock smått osäker. Det tar en jävulusisk tid, blir inte så bra och kommer inte generera något användbart.

2011-06-09T08:55:00.000-07:00

Jag har varit hemma i knappt två och ett halvt dygn och det enda jag lyckats med är att stöka ner som"x@*X£$&" i hela lägenheten (inte för att det spelar någon roll i skymningslandet).

Jaa, jag har ju hunnit åka fram och tillbaka till Sundsvall också, tappa rösten, spela volleyboll, mysa med Milo en hel eftermiddag, solbränna mig, få tillbaka rösten litegrann, tre spinningpass och lite annan träning.

Men.

Jag har inte ens packat upp väskorna, har ingen mat hemma, all tid i världen att handla men hinner inte. Så jag lever i stort sett på havregrynsgröt och Agnes lingonsylt. Vilket man såklart skulle kunna komma ganska långt på. Det är ju ändå Agnes som har kokat den.

The things that makes it hard to breathe

2011-06-06T12:34:00.000-07:00

Nästan en veckas intensivt barfotaliv i byn började ta ut sin rätt på mig, så nu sitter jag och mitt dåliga samvete på en svettig buss i norrgående riktning. Vad har egentligen Stockholm och Roslagen att erbjuda som jag inte kan hitta i krokarna kring IKSU?

Marcus lockade med midnattssol, morgonspinning och mosquitos, vilket såklart gjorde sitt till och förresten är det ändå när man är på väg någonstans som man mår som bäst. (eller som minst dåligt).

Och Umeå är nog relativt säker mark.

På P3 övergick en brusig live-konsert med Bob Hund precis till Adele och vi är ganska överens om att vilket som hade varit helt okej. Jag och mitt dåliga samvete alltså.

My Toyota is Fantastic

2011-06-04T08:56:00.000-07:00

Och varje låt på radion verkar handla om dig.

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag

2011-05-29T01:30:00.000-07:00

PS.

2011-05-21T13:02:00.000-07:00

Jag har återuppstått. Men jag ställer mig fortfarande lite frågande till om jag är redo för den verkliga världen ännu, jag stannar nog inte så länge i den, den här gången. Efter något av en mardrömsresa (jag blev åksjuk, vilket jag knappt kan minnas att jag varit) var det väldigt skönt att vara framme. Och jag blev visst lite uppe i varv av att uppdatera och bli uppdaterad med Sarah och Tosca och familjen och Anna (jösses vad jag isolerat mig den här veckan...?).

Men.

Jag saknar redan morfar (vi satt och åt lunch tillsammans idag, ingen annan var inne, och vi hade något skönt och viktigt resonemang om någonting de hade sagt på nyheterna, och jag vet att jag tänkte att precis det där var ett sånt ögonblick som jag bara ville bära med mig för alltid, jag kommer minnas känslan länge, trots att jag redan glömt vad det var exakt vi pratade om, en helt vardaglig situation men o så värdefull, jag är ju svag för vardag. När han skulle fara iväg sen så passade han på att säga hejdå ifall jag inte skulle vara kvar när han kom tillbaka, och så bad han mig hälsa Umeå, och jag log och lovade, för det är så min grej, jag ber alltid folk att hälsa till platser de ska till. Jag hade gjort det i ett sms bara minuterna innan "hälsa Sthlm" skrev jag då).

Jag saknar redan mormorn också (man märker så tydligt hur mycket hon uppskattar att man kommer och hälsar på, fast jag mest kan tycka att jag är ivägen eller "snyltar" ibland, det är härligt att bli uppskattad, och att höra hur stolt hon låter när hon jämt måste berätta för sina bekanta att jag minsann kommit dit för att kunna studera ordentligt. Och så att man får gnälla över småsaker och det gör ingenting för henne, för då kan hon bara gnälla tillbaka lite, så har båda fått utlopp)

Jag saknar moster Ann (en förebild på så många områden, hundarna och kunskapen, att vi är lite nördiga inom samma områden så vi kan sitta och förlora oss i olika reptilers cirkulationssystem, och för att hon är den som mest av allt förstår vilket plugg jag går igenom just nu. Hon skänker mig en tanke på tisdag, och är det på håret där i tentasalen så kan nog den tanken spela en ganska avgörande roll).

Jag saknar hundarna (Hedda lärde sig snabbt att bli som tokig när jag började dra på mig tightsen, och Bojan, lilla gumman gjorde mig så orolig men sen blev hon en helt vanlig och lycklig hund efter lite gos och "tycka-synd" och en ganska lång men väldigt lugn promenad. Flinta/Flörta bara för att hon är en sån jäkla kram-hund och den finaste finaste labradoren jag vet. Titti, den lilla smitaren, måste ha gjort Borlänge-resan lite kortare).

Jag ni förstår. Jag kan inte hålla på såhär. Jag kommer ju bli olycklig. Jag saknar älven och bastun också. Och Alva (hennes idé om en stuga på deras gräsmatta känns faktiskt inte helt dum just nu, när jag sitter på övertid och river mig i håret över gamla tentafrågor som inte gör mig klokare).

Det tar inte slut där egentligen. Men om jag lät det hålla på skulle det aldrig ta slut heller. Så jag ska slå ihop "böckerna" för idag, dra ner persiennen och ägna dagens sista tankar åt hur bra jag har haft det, vilken tur jag har, hur lite en tenta egentligen betyder i förhållande till allt som verkligen är viktigt i mitt liv, glädja mig åt att KIV inte åkte ur cupen och att det faktiskt är väldigt skönt att vara hemma igen!

Väldigt skönt.

What do I want?

2011-05-20T09:18:00.000-07:00

Och så plötsligt var det fredag igen. En vecka har gått och sällan har jag pluggat och slitit så mycket som den här veckan. Sarah kan nog snart börja oroa sig för om hon någonsin får sin roomie tillbaka eller om hon dukat under av tyngden från kurslitteraturen. Jag har ett snitt på säkert 6-7 timmars effektiv tid per dag.

Men det är en konstig grej det här med studier egentligen. Mest svammel skulle nog morfar säga. Till vilken nytta gör jag det här? För att klara ett prov? Vad skänker det för glädje?

Många gör "vad som helst" för att komma in på en viss utbildning, men väl där gör man vad som helst för att slippa undan. Min själ föddes nog till fel generation. Kan det finnas något bättre sätt att icke-studera på, än att vara ute och gräva i jorden med mormor? Kratta, kånka på saker, lyssna på fåglarna, fiska eller laga något som varit trasigt? Det är något väldigt häftigt och tillfredsställande över växter och komposter, hur mycket de tål, hur de bara funkar och finns där, fotosyntes och rötter.

Jag vill också kunna vakna om morgonen, kika ut genom fönstret till frukost och konstatera, helt reflexmässigt, att "det blåser västligt idag."

Japp, om jag inte får en lite trädgård att pyssla om snart så kommer jag nog bli galen. Vem kunde ana. Helst vill jag ha höns också. Svartvita.

Dagens träningstips

2011-05-17T12:20:00.000-07:00

Om du hade tänkt dig att köra ett intervallpass i skogen - så föreslår jag att inte låta en jämthund bestämma tempot.

Speciellt inte om du hade tänkt orka med ett par timmars tentaplugg direkt efter passet. Det resulterar nämligen (i lindrigaste fallet) i överkokta spaghetti-ben och en jäkligt mosig och nöjd attityd, så det är lätt att lura sig själv att man inte behöver göra något mer duktigt på sisådär en vecka eller två.

Jag hade dock sinnesnärvaro nog att ta lite kort på mig och min "plågoande" i en intervall-vila. Med hjälp av mobiltelefon, en sten och självutlösare går det finfint.

Have a confession to make:

2011-05-16T08:25:00.000-07:00

Jag tänkte nog stanna kvar här. Jag ger upp nu. Kastar in handduken.

Med vänliga hälsningar,
Norrland.

Lite hobby-research om kaffe och cancer (tribute: Agnes)

2011-05-11T22:56:00.000-07:00

Med tanke på det moderna samhällets informationsflödeshastigheter och andra spännande kommunikativa principer så är det här förmodligen old news nu, men det var i alla fall gårdagens snackis, och jag bestämde mig för att gräva lite i den här populära artikeln som publicerades på Aftonbladet:

http://mobil.aftonbladet.se/halsa/article13010735.ab?partner=www

Studien publicerades i ”Breast Cancer Research”. Per Hall, som är professorn som uttalar sig i Aftonbladets artikel verkar i grunden vara något slags expert inom strålforskning och på det sättet halkat via strålbehandling mot bröstcancer till kaffe som förebyggande åtgärd (jag ifrågasätter inte Per, han verkar vara en klipsk kille som jobbar för det välrenommerade KI och kan stoltsera med många publikationer, jag ifrågasätter varför aftonbladet gör det så svårt för mig att hitta studien, det är ju så lätt att bara klistra in en länk!

http://www.ukdistribute.com/links/1304931929381-Coffee%20consumption%20modifies%20risk%20of%20ER%20negative%20breast%20cancer.pdf)

(Vips så har man en pdf!)

Hur som helst. En snabbläsning av artikeln rätar ut några frågetecken och skapar några nya. För det första så finns det flera sorters bröstcancer. De delas in i hormonkänslig och icke hormonkänslig (östrogenreceptorpositiv eller –negativ). Det är den hormonkänsliga bröstcancern som är vanligast, den är beroende av hormonet östrogen för att kunna tillväxa (http://web.amazona.se/Filer/amazona308/goss.pdf), vilket lär vara den största anledningen till att det är kvinnor som drabbas av bröstcancer (”anekdot” 1: östrogen produceras av äggstockarna, men en betydande del produceras också i fettväven, vilket gör att överviktiga har större risk att få den hormonkänsliga formen av bröstcancer). (”anekdot” 2: En grej jag inte får ihop riktigt, är att de flesta som insjuknar i bröstcancer är postmenopausala, alltså efter klimakteriet, vilket betyder att de har en kraftigt sänkt produktion av östrogen. Det känns ju som om det borde vara en skyddsfaktor?)

I alla fall, till artikeln igen: Det är en ganska stor studie (6000 kvinnor som passerat klimakteriet, ca hälften var kontrollgrupp, den andra hälften var kvinnor som haft bröstcancer, och så jämförde man deras kaffekonsumtion för att se om de friska personerna skiljer sig något i sina kaffevanor mot de som blivit sjuka). Man vet redan att kaffe innehåller lite antioxidanter, flavonoider och annat som allmänt anses vara hälsosamt (allt i lagom dos förstås), därav hypotesen. I tidigare forskning har Per Hall och kompani bland annat hittat viss fakta som tyder på att kaffe har olika effekt på cancerrisken hos personer med olika typer av östrogenreceptorer.

Vad studien kom fram till var (lite i kontrast till vad Aftonbladet raljerade om) att kaffekonsumtion sågs ge en MÅTTLIG sänkning av risken att få bröstcancer generellt (oavsett sort), 5 koppar kaffe gav större riskminskning än 1 kopp om dagen eller mindre (det var så få som inte drack kaffe överhuvudtaget att man slog ihop dem med gruppen som bara drack en kopp om dagen och det är denna grupp som är referensgruppen när man jämför konsumtion med ”ingen konsumtion”). En kopp har i den här studien definierats som 1,5 dl. 5 koppar är alltså 7,5 dl kaffe. Per dag.

Man har, som det så fint görs inom statistiken, ”justerat för” andra livsstilsfaktorer (rökning, alkohol, fysisk aktivitet m.m.) som annars kan maskera/falskt påvisa en effekt av just det åtråvärda kaffet. ”Säkerställda” riskfaktorer (sedan tidigare) som påverkar risken för att någon gång drabbas av bröstcancer är tex: familjehistorik av bröstcancer, ålder för första förlossning, BMI, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och utbildningsgrad. När man ställde den positiva effekten av kaffe mot alla dessa faktorer så kunde man inte längre se den generella risksänkningen. Kaffe hjälper alltså inte för de som redan är i en riskgrupp.

”In conclusion, we found no evidence that coffee consumption increases the overall

risk of postmenopausal breast cancer. [...]Future studies are needed to confirm the effects of coffee consumption in the light of breast cancer subtypes.”

Det största beviset i hela studien är i alla fall att man kunde se att ”high consumers” (mer än 5 koppar om dagen) minskade risken för icke-hormonkänslig bröstcancer mer än det minskade risken för hormonkänslig bröstcancer. Det minskade alltså risken mest för den OVANLIGA sortens cancer, som dock verkar vara mer aggressiv och svårbehandlad, så det är ju upplyftande siffror ändå litegrann. Det här resultatet kvarstod dessutom efter att man ställt det mot de andra riskfaktorerna. Kvinnor som drack MER än 7,5 dl kaffe om dagen hade 57% lägre risk att insjukna (i ICKE-HORMONKÄNSLIG bröstcancer) än de som drack 1 kopp eller mindre.

En tysk studie som heter M.A.R.I.E. har validerat hela grejen och kommit fram till liknande resultat, men de hade inte någon tillräckligt stark statistisk signifikans. Så jag börjar personligen tycka att det inte finns några resultat att prata om snart? (Tyvärr, jag vill lika väl som någon att alla kaffeälskare ska kunna sänka sin risk för bröstcancer!). Man tror i alla fall att den här skillnaden i styrka hos bevisen i de olika länderna beror på att bryggmetod, typ av kaffeböna, och koffeinhalten i kaffet skiljer sig. Tidigare studier har visat att kokkaffe ger en minskad generell risk för bröstcancer, men inte filtrerat (bryggkaffe), det var dock ingenting man gjorde skillnad på i den här studien.

Man verkar inte alls kunna spekulera i vad exakt i kaffet som ger den eventuella effekten, men det är förmodligen inte koffeinet, eftersom man tidigare sett att högt koffeinintag istället ökar risken. Trigonellin och enterolakton är ämnen från kaffeextrakt som man tycker är särskilt intressanta (det är s.k. fytoöstrogener som också finns i sojaprodukter, fullkornsråg, linfrön, bönor, jordnötter och solrosfrön).

Värt att minnas är också att studien BARA undersöker bröstcancerrisk hos postmenopausala kvinnor. Behandling för kvinnor med bröstcancer är olika beroende på om de passerat klimakteriet eller inte, vilket skulle betyda att även kaffekonsumtion som förebyggande åtgärd har olika effekt innan och efter klimakteriet.

Bara för att få med flera sidor av det hela också, så finns det som jag nämnde lite snabbt, motsvarande studier som visar att koffeinet och polyfenolerna kan öka risken för vissa (andra) cancerformer. Men framförallt så tycker jag faktiskt det är bra att pressen uppmärksammar positiva forskningsresultat (även om de inte är så starka), för det viktigaste är faktiskt att folk inte ska vara rädda för att äta eller dricka! Njutning och god smak kan säkert också förlänga livet av flera anledningar.

Har du inte fått nog av kaffe efter denna utläggning så rekommenderar jag att blanda upp dina Aftonbladetbesök med lite säkrare källor nästa gång: tex International Coffee Organisation. (http://www.ico.org)

Är du mer av en ”vetenskapliga studier-nörd” som jag, så kan den här från förra året vara något! Den handlar om skillnad i innehåll hos olika kaffebönor, rostningar och bryggmetoder (du bör hitta den på PubMed):

Alves RC, Almeida IM, Casal S, Oliveira MB: Isoflavones in coffee:

influence of species, roast degree, and brewing method. J Agric Food

Chem 2010, 58:3002-3007.

Är du fortfarande mer inne på Aftonbladet-nivån, så what the hell, här har du en artikel som publicerades för två månader sedan som förhindrar dig från att få stroke:

http://www.aftonbladet.se/halsa/article12745516.ab

Peace, Love och Wikipedia!

2011-05-10T22:00:00.000-07:00

Så. Om jag skulle summera antalet timmar av bollspel i en sandhög de senaste fyra dagarna (ca. 6) och antalet kilometer i joggingskorna (ca. 25) så kan det ju hända att jag borde börja förstå att det är tid för en vila. Men det är det skitdumma vädret som ska vara så jäkla fantastiskt hela tiden, solen som försöker ta igen ett halvår av vinteride och aldrig vill gå ner och min olyckliga kärlek till Norrland som gör att jag inte kan sitta stilla. Dessutom lurar jag mig själv med lite härlig omväxling (IKSU) och bara det faktum att jag kan träna till musik igen (även om det är inomhus, någon ibland envisas med att prata för mycket i låtarna och det inte är min egen fritt valda musik, ändå bara flyger jag fram).

Inte kan jag väl vara såhär nöjd och tentaångestfri utan att det medför några konsekvenser? Nä. Jag tror jag har sand i mina porer (mysigt) och fotsulorna har redan fått den där sommarnyansen som inte verkar gå att skrubba bort. Morgonpasset i P3 har helt utan min tillåtelse nått nya höjder och varje dag numera är en dag då man mycket hellre vill sitta kvar hemma och lyssna färdigt. Och mitt tips är - Gör det! Hur ska universiteten någonsin lära sig att de måste P3-anpassa sig, om alla hela tiden bortser från sina egna och Morgonpassets behov och känslor och motvilligt dyker upp på föreläsningar och seminarier trots att klockan är innan tio? (Saken blir ju inte lättare av att Magnus Samuelsson igår verkade så mysig och skön, att önskelåten vid klockan sju idag var Nordman, att motiveringen var ovanligt bra och att alla tre programledare verkar vara på sångfågelhumör).

Och förlåt Martina, du var aldrig min favorit, men du har ändå funnits där i vått och torrt, som en del av den trio som hjälpt mig upp så många morgnar, försett mig med ett leende på läpparna, allmänbildning och samtalsämnen. Du har gjort ditt jobb väl och jag skulle gärna vara din vän, men just därför förtjänar du också fullkomlig ärlighet: Jag saknar Kasper mer än jag saknar dig (å förlåt igen Martina, det tar faktiskt emot att vara såhär hård, ta det inte för personligt, du är en bra tjej, du är bara en av dem som skulle vara i ett annat gäng om vi gick i samma klass, inte av samma skrot och korn) och Jörgen, han passar in så bra att jag inte ens stör mig på hans dialekt.

Summasummarum: Om Bajen bara kunde ta och sluuuta förlora och sommaren kunde hålla sig borta ett litet tag till (då är det slappa studentlivet på paus och den hårda verkligheten gör sig påmind), då skulle jag vara i himlen.

Just nu svävar jag bara en liten bit ovan marken.

Bad, sol, skavsår, sand, bollspel, träningsvärk och älgkött.

2011-05-08T12:51:00.001-07:00

Och "hipps vipps", som min ena moster skulle ha sagt, så fungerar visst lilla datorn igen. Den behövde visst bara en veckas vila och laddning. And truth be told, det behövde nog jag också.

Morötter

2011-05-04T03:48:00.001-07:00

Efter en vecka tillbaka känns det som om jag aldrig var någonannanstans. I Stockholm är det alltid precis tvärtom, varje dag känns som om jag kom igår och ska åka imorgon. Jag är mer balanserad här.

Och jag har börjat läsa igen.

Ska återuppta simningen också, den är tillbaka på noll nu förstås, men förra gången var jag ju närmare Vansbro än jag någonsin varit, så jag vet nästan att det är möjligt.

Sen får jag dra för persiennerna och lägga mig i soffan eller sängen och sova resten av dagen, vilket verkar vara min favoritsysselsättning den här veckan, och har man varit duktig kan man ju unna sig att göra det man tycker om!

No rest for my soul, I need a little rest for my head

2011-05-02T23:21:00.000-07:00

Jodå, sådärja, ett till datorhaveri!

Trasig dator och ingen iPod - jag borde kanske helt enkelt hoppa på min mobiltelefon så blir jag tekniskt oberoende och kan fokusera helhjärtat på vad det nu är jag är är här för att fokusera på.

Colours are the smiles of nature

2011-05-02T00:06:00.001-07:00

Jag är så kick-ass pluggeffektiv denna morgon (det måste vara söndagsbrödet, se längre ner, och hojta om du vill ha recept), jag hade ställt klockan på nio, halvvaknade vid sjutiden och insåg att "somnar jag om nu kommer jag aldrig upp", jag kan få den känslan ibland och den brukar alltid ha rätt. Så när klockan sedan ringde hade jag redan uppdaterat mig på de viktigaste nyheterna, ätit frukost OCH bockat av en och en halv prick på min to-study-list (blir det inte lite roligare om man skriver listor på engelska?)

Så! Nu tänker jag belöna mig med att titta på ett avsnitt av Mitt i Naturen och kanske virka en ruta eller två (blir det två måste jag visst snart köpa nytt garn).

Att jag sedan vet att sådana utsvävningar ofta gör att man aldrig kommer back-on-track igen... det låter jag vara för den här gången, det är ändå bara måndag och många dagar kvar till vila. Det gäller att inte bränna ut sig, varken nu eller den 23:e maj.

Bra fortsättning

2011-05-01T00:09:00.001-07:00

En liten grön virkad figur hälsade oss välkomna till landet/hejade på oss på långpromenaden.

Jonna leker i diket, Sarah och Tosca väntar tålmodigt.

Sjön var en å, men Jonna skulle ändå kunna trivas i den lilla byn, trots mycket hästar.

Var mycket bra med denna lördag, men att upptäcka dessa grodägg ligger definitivt på topp-3 (tills jag insåg att de kommer dö innan de blivit grodor).

Härinne hittade vi mitt och Sarahs blivande hus och tomt!

Valborgskören (stod på en scen byggd av snö).

Ett gäng japanska utbytesstudenter som försökte smygfotografera sig tillsammans med Tosca jäkligt odiskret (och jag och Sarah skrattade jäkligt odiskret också, så det är jämnt).

Och varför skulle man inte vilja ha ett kort på henne?

Det är allvarliga grejer, det här med Valborgstraditioner ;)

Roomie, lyssnar på Valborgskören.

Gissa vem som hoppade fallskärm?

Den andra fallskärmshopparen.

Och sen äntligen lite eld.

Sämsta kaninhopparen ever.

Kanin med korta öron, märkligt tyckte Jonna, men ganska söt för att vara en vit kanin. En sån kan Malin få ha, hellre än en liten låtsashund iallafall.

Bra lördag

2011-04-30T02:55:00.001-07:00

Bara på Södermalm!

2011-04-28T00:12:00.000-07:00

Var skulle man annars börja med såna här idéer?

Surdegshotell (hade jag behövt, min är så jäkla död efter LCHF-experimentet).

Surdegsutställning (kultur helt i min smak, tack Josefin Vargö från Konstfack).

Där har ni två saker på min sommarlista!

Min mentala lista

2011-04-26T08:08:00.001-07:00

Mitt sista åtagande för den här veckan är över. På bussen därifrån försov jag mig och fick gå ett par kilometer extra.

Nu längtar jag till avfärd. Längtar till Norrland, glömska, vardag och tentaångest. Längtar efter att komma hem, prata med blommorna, slå på radion och tappa upp ett bad.

Baby, you're my favorite waste of time

2011-04-24T03:46:00.000-07:00

Jag fick en trisslott i mitt "påskägg", och jag har nu kategoriskt glömt att skrapa den i två dygn. Så tänk om jag är miljonär? Igårkväll frågade mamma mig vad jag skulle göra om det var en storvinst.

I nuläget känns valet inte speciellt svårt alls. Ett litet hus på landet med plats för att anlägga några rabatter. Kanske material och utrustning till mitt nya platonska kajakbyggarprojekt.

Kan man köpa sig lite tid för pengarna också skulle jag vilja lägga den på att kratta löv, långa cykelturer, fiske, en egen hund och lite äkta ledighet (som ett sommarlov på mellanstadiet).

Jag har fortfarande inte skrapat den där trisslotten, så jag tänker nog drömma lite till.

It's alive.

2011-04-23T22:39:00.001-07:00

http://thecrewblogg.wordpress.com/2011/04/23/1285/

2011-04-22T23:41:00.000-07:00

Tre kortdagar på jobbet och två insikter:

jag kommer aldrig orka ha ett heltidsarbete hela mitt liv.
jag börjar nog bli en P4-person.

Feel Good

2011-04-19T04:32:00.000-07:00

Gårdagens tre sanningar?
Allsvenskan är så 2009.
Avgör gör man på lånad tid.
Och bollhav är hopplöst ute.

Ni vet det inte själva, men det är lite synd om er som inte blir berörda av en sån här film

"Vad spelar det för roll? Egentligen? Det betyder ingenting!"

Det började för några timmar sedan

2011-04-17T07:28:00.000-07:00

Det är söndag morgon i Riala och jag stövlar iväg till grannen genom det kompakta fågelkvittret med en hemflätad korg på armen för att plocka lite ägg. På vägen träffar jag tre personer och språkar med alla. Det tar lite längre tid att promenera på det sättet, men det ger motion för annat än benen och lungorna också.

Det är såhär man ska ha det.

Passar på att mysa lite med lammen när jag är i stallet. Inte stora. Ganska skygga. Sen skyndar jag tillbaka och dekorerar färdigt smörgåstårtan. Klär upp mig. Går på dop. Agerar gäst, extravärdinna och lite diskplockare, allt på samma gång (eller syster kanske det kallas bara).

Hela området kring Kyrksjön är bedövande vackert. Lamorna känns lite malplacerade men bidrar ändå till idyllen. En gammal murbruksfabrik.

Fötterna värker, men grillen är tänd och jag packar en övernattningsväska för Stockholm. Jag är inte ens nervös för imorgon.

Som sagt, det är såhär man ska ha det.

2011-04-16T13:26:00.000-07:00

Förutom att det började rätt kyligt, så wow, som livscoachen Peter Nilsson skulle säga, "det där blir omöjligt att toppa"

Att få springa min gamla goda runda i byn på morgonen.
Att få ställa fram lyx-frukost till lillebror i min mammas välbekanta och hälsosamma kök.
Att leka frisör och fågelskåda lite på Agnes veranda. Att fastna där fast man kanske tänkt något annat men känna att det är så jäkla värt det. Att bara få prata av sig.
Att köra en massa bil. Att skjutsa, med mammas och pappas Toyota, som på den tiden då ingen annan hade körkort och alla behövde skjuts och jag aldrig kunde säga nej.

Att mysa med Frans och leka med Meja. Att tycka att Moa måste sätta sig ner en liten stund och sluta andas så ytligt. Att göra smörgåstårta och chokladkaka till 50 personer +.

Att äta hembakt pizza och titta på barnprogram.

Att lyssna på repris av Naturmorgon i P1 på vägen. Eftersom det är lördag så det sänds inget Karlavagnen.

Att lägga sig på golvet med fötterna på en stol en liten stund. Ligga på golvet sätter alltid saker i sitt rätta perspektiv.

Att helt enkelt ta och knyta sig, trött i kropp och själ av en stimulerande dag, rena lakan och ett svalt rum. Mörker. Tystnad.

Harmoniii.

2011-04-15T23:52:00.001-07:00

Hade en förvånansvärt fantastisk förstakväll i Norrtälje igår, som sätter ribban för resten av vistelsen. Kort, men oväntat och kul. Älskade Bing har något slags bildbevis för en liten liten del av det inträffade. Lycka till nu vännen! Du ska få min adress när du hunnit landa lite i maffialand.

Torsdags-tacos medmera

2011-04-14T20:55:00.000-07:00

Marcus golv är ett av mina absoluta favoritställen. Jag fick visserligen plats att vara med i soffan och mysa, den här gången, jag ville bara ändå ha det sagt. Hockeysäsongen är slut (äntligen, ändå), grattis Värmland, men jag kommer framförallt sakna Marcus golv.

Igår var Sarah förresten på väg att slänga ett reklamblad. Sen hejdade hon sig. Och la det i pappersinsamlingen istället. Jag blev ganska stolt och glad, Anders hade väl varit nöjd och nu kan jag tryggt åka härifrån idag utan att behöva gå hela påsken och oroa mig för miljön. Haha!

Hur många var det kvar?

2011-04-13T06:31:00.000-07:00

Jag ligger just nu cirka 2 veckor efter mitt "inte-komma-efter-schema". Men när man börjar skriva fel fast man fattat rätt. Och fattar fel när man väl lyckas skriva det rätt. Då är det nog dags att lägga av, kanske inhalera lite av den där våren som alla pratar om?

Emelie

2011-04-11T23:29:00.000-07:00

"Bäddade sängen hon förr delat med systern, blev gott om plats nu. Ett ögonblicks belåtenhet: att slippa bo i det trista Sibirien, att ha en hel säng för sig själv och kunna sträcka ut sig. Men när hon sträckte på sig frös hon. Kröp ihop, tog inte mer plats än hon brukade ta. [...] Låg tyst och kände sig ensam, längtade efter att få gråta, ge upp"

Jag har alltid haft för mig att klassiker är överskattade. Säkert bra på sin tid men ingenting för mig nu. Men jag är på god väg att ändra mig.

Apropå klassiker. Igår åt vi fiskbullar, en gång gjorde jag egna fiskbullar. Queneller heter det då tror jag, med ett finare ord, om man gör fiskbullar själv istället för att bara öppna en burk.

450 gram fiskfilé
1 ägg
1 tsk salt
1 dl matlagningsgrädde
1 krm vitpeppar
1 krm cayennepeppar

Mal/mixa sönder filén till en "färs".
Tillsätt ägg och kryddor. Rör.
Tillsätt grädden lite i taget och blanda ordentligt till en jämn smet.

Koka upp 7 dl buljong (förslagsvis vatten+tärning) och sänk värmen lite.
Forma små "bollar" av smeten med en sked och "lägg" ner i den kokande buljongen.
Låt sjuda i ca 5 minuter.
Plocka upp fiskbullarna (förslagsvis med hålslev) eller häll av buljongen.
Ett tips är att spara några deciliter till en dillsås.

3 dl kokspad
2 dl matlagningsgrädde/creme fraiche
(mjöl att reda med)
1/2 dl hackad dill
salt och peppar

Blanda, koka upp, red av, krydda, lägg i fiskbullarna. Låt allt bli varmt.
Servera med pressad potatis och gröna ärtor!

Bling bling.

Det är lugnt Bajen,

2011-04-11T13:04:00.000-07:00

det var mitt fel.

har väntat så länge på just den här dan

2011-04-11T01:44:00.000-07:00

Önskar jag kunde sitta kvar i köket och lyssna på P3 Populär om Fotboll som kultur. Istället har jag bråttom till sjukhuset.

Idag är dessutom den stora dagen. Kenta på repeat i iPoden.

6 recept

2011-04-10T07:08:00.000-07:00

Jag är inte ett big fan av Åhlen's, och jag är egentligen inte jätteförtjust i strumpbyxor heller. Men igår kände jag att jag behövde ett par nya av det sistnämnda och tillsammans var tydligen de två något slags bevis för att minus minus blir plus. Jag tror faktiskt jag införskaffat de mjukaste, skönaste strumpbyxorna jag någonsin kunnat fantisera om, modellen är helt perfekt, de täcker precis som de ska, åker inte ner och sitter inte åt i magen. Jag sörjer redan den dag då de kommer gå sönder och jag vill helst inte ha något annat på mig tills det inträffar!

Jag förstod inte deras "Tag 5 betala för 4-kampanj när jag stod där och valde mellan fel färger och fel storlekar, men jag förstår det nu, vem skulle inte vilja ha fem?! Dessvärre köpte jag bara två par, och faktum är att jag är lite rädd att prova dem andra, tänk om de inte är lika bra?

Mitt sargade sim-självförtroende fick sig en liten boost idag när jag (om jag räknat rätt) lyckades simma 2300 meter (tiden behöver vi inte prata om, det är i huvudsak distansträning än så länge). Rekord eller inte, den stora vinsten idag var nog trots allt att jag kunde cykla hem och skutta uppför trappan, utan att få mjölksyra!

Det är så man gör jävla-skit-söndagar till helt-okej-dagar. Och ett par fysiologi-och-anatomi-sidor senare kunde jag med halvgott samvete bläddra loss i gratistidningen som jag snodde med mig från badhuset, drömma mig bort till en vandringsled i Höga Kusten, utomhusgymmet i Björkhagen, Söderstadion och långsamt glida in i en välförtjänt powernap-dvala.

En lång sådan förstås. Är det söndag så är det!

Jag drömde om kaffemedmjölk, när jag vaknade var jag mycket riktigt lite koffeinfnittrig och sugen på en kvällspromenad, men sambo-Sarah var försvunnen! (Är hon måhända på samma ställe som Felicia?) (Så i väntan på eventuellt sällskap lekte jag modebloggare och tog kort på mig själv med självutlösaren på en för ändamålet överdimensionerad kamera).

Idag blir det förmodligen rester från veckans grill-invigning till middag. Det är inte okej att slänga mat! Och därför bjuder jag nog dagen till ära inte på något nyprovat recept. Istället bjuder jag på ett icke-ätbart recept, ett recept på en bra Spotify-spellista, som du kan lyssna på när du är hungrig, eller när du lagar mat, eller när du äter eller när det bara inte går något bra program på radio.

Dagens spellista: 10/4

Personligen är Dropkick-låtarna favoriter. Men Umeåbaserade Syket är förstås rätt kul med!

Som en bonus kan jag väl också dela med mig av ett recept som jag skulle vilja prova (mest för namnets skull, eftersom det får mig att tänka på Z!? Och så är nog macadamia min favoritnöt! Och jag tror minsann att Agnes gillar kombinationen saffran och vit choklad? Så jag funderar på om inte dessa kan vara bra att ha i matsäcken när vi ska ut och paddla?) http://www.ovanligtgott.se/2010/12/blondies-med-saffran-och.html

Medley.

2011-04-10T01:09:00.001-07:00

Jag tränade i fredags morse och nu är det söndag, så det känns som om jag har vilat i flera dagar. Hua! Frågan är om jag är redo för ett nytt personbästaförsök - eller om jag bara ska slö-plaska lite?

7 recept

2011-04-09T12:42:00.000-07:00

4 dl ekologiska kokosflingor.
75 g smör.
1 ägg.
2 dl creme fraiche.
1/2 tsk äkta vaniljpulver.
300 g frysta hallon.
Blanda ihop kokosflingor och smör till en jämn smet. Tryck ut i en pajform. Förgrädda i 200 grader.
Gör under tiden iordning fyllningen: tina hallonen. Vispa ihop ägg, creme fraiche och vanilj. Vänd ner hallonen.
När "skalet" fått lagom med färg, bred ut fyllningen och fortsätt grädda i ca 20-30 minuter på 200 grader längst ner i ugnen.

= goood paj som Sarah också kan äta! Yippi Ki-Yay, MF!

Servera med påskmust!

Förövrigt; grillning igår, fläckvis rensopad asfalt och så har jag bränt kinderna och använt jeansjacka idag = sommaren är här?

Gryning

2011-04-09T02:23:00.000-07:00

I metropolen,
storstadspulsen pulserar.

Ser allting omkring mig, runt omkring,
för det formas som en ring.

Ingenting ses klart,
svårt att fokusera, har svårt att gå rakt.
Allt rör sig sakta, jag är i precis samma fart.

Blicker sveper och söker.

8 recept

2011-04-08T05:04:00.001-07:00

Grillpremiär idag! Man är väl lite ringrostig såhär i början av säsongen, men köttet ligger i marinad, salladen är blandad, halloumin smidigt färdigskuren, Pepsin på kylning (känns ganska rutinerat faktiskt!)

Dessutom har vi vågat friskt (hälften vunnet) och åstadkommit vad som kan bli årets nykomling på sås-/dippfronten. Den är lila, den är snygg och den är... hemlig?!

1. Koka hemlig ingrediens #ett.
2. Tärna hemlig ingrediens #två.
3. Mosa, mixa, rör runt.
4. Salta och krydda efter smak. GOTT!
5. Lägg upp på ett passande fat/skål, helst ett som gör färgen rättvisa!

Kan du inte lista ut de hemliga ingredienserna? Bjud in mig på grillknytis i sommar så får du smaka, så blir det kanske lättare att gissa!

jag vandrar hem, medans benen dom stretar emot jag rullar som ett klot, balansen den svajar...

2011-04-07T23:24:00.000-07:00

Lyxar till det med både russin och lingon i gröten, och en fläta i luggen. Är det fredag så är det!

9 recept

2011-04-07T01:21:00.000-07:00

Med risk för att Marcus kommer bjuda mig på middag ikväll, vilket skulle innebära minimalt med matlagning för min del idag så bjuder jag idag på ett frukostrecept.

Eller recept och recept. Alla vet väl hur man kokar gröt? Så det är mer som ett serveringsförslag.

God och mättande hallongröt! (som kanske faktiskt hade varit ännu godare med blåbär!)

1. Blötlägg 1 msk psylliumfrön/portion i typ en halv deciliter vatten.
2. Gå ut och träna ett pass löpstyrka.
3. Tillsätt 1 dl fiberhavregryn, 1 dl frysta hallon och två deciliter vätska av något slag. Tex hälften vatten hälften mjölk, if you do it my way ;)
4. Koka upp.
5. Slå av värmen och låt puttra medan du tar en snabbdusch (om du ska tvätta håret hinner du nog inte).
6. Lägg upp i Mumin-pappaskålen. (En rejäl portion. Mums!)

7. Valfritt steg: om man har det hemma och har lust tycker jag man ska servera med en klick Keso. Gärna blandad med kaneeeel. Dregel (A)

Funderingar för morgonens Nydala runt 1,5

2011-04-06T22:01:00.000-07:00

Vad hände?
Klarar jag detta?
Spelar något annan någon roll?

Bonusfundering, om jag tar mig igenom ovanstående på ett tillfredsställande sätt

Kommer Sarah bli knäpp på mig under den här säsongen? (Och ännu mer avskräckt från att bry sig om idrott?)

10 recept

2011-04-06T11:15:00.000-07:00

Skulle fira att säsongen faktiskt är igång med en finmiddag, sådär mitt på en onsdag bara. Tänkte jag.

Men så blev det ju inte.

"Löftesrika, gryende vår... Ändå kände sig Emelie trött och trist, som om våren saknade mening"*

I teorin var allt nästan lika enkelt och oslagbart som gårdagens succétillställning. Vackert väder och lagom mycket folk i Norrtälje, ett gäng goda smaker i en lergryta. Vad kunde gå fel?

Men i praktiken, förstås, så suger det med live-rapportering, kycklingen var... som kyckling är mest... och Bajen har inte satt mina förväntningar speciellt höga.

Jag vill bara gå och lägga mig, så det här tar emot, men såhär gjorde jag:

Fynda en kyckling på ÅC och låt den tina i kylen.
Lägg lergrytan i blöt.
Krydda kycklingen med diverse kryddor i kryddhyllan.
Skär rödlök citron och en morot lite slarvigt.
Lägg kycklingen i lergrytan.
Lägg lök, citron, morot och soltorkade tomater i och omkring kycklingen.
Strö över lite örter om du har färska eller i frysen.
Lägg på locket på grytan.
Ställ in i kall ugn och sätt på den på 175-200 grader beroende på hur bråttom du har.
Efter 1-1,5 timmar ska du känna om köttet släpper lätt från benen. Då är den klar.
Under tiden har du gjort en bönsallad, med tomat, gurka, purjo, vinegrätt. Och sånt.

Sen äter du. Blir kanske lite besviken. Och så håller besvikelsen i sig. Besvikelse eller förnekelse, det är svårt att känna skillnaden just nu.

Jag tänker inte sova på saken. Men jag tänker sova! Dra ner persiennerna. Nu! Skitskitskit. Tack för den. Behövde det verkligen bli såhär?

* Barn av sin stad, 1962, Per Anders Fogelström

Teaser

2011-04-06T07:06:00.000-07:00

Trots en skitbra start på dagen drabbades jag av inställd föreläsning och därmed uppskjuten nystart. Fram till elvatiden fanns fortfarande ganska bra, jag lärde mig onödigt men o så intressanta saker som att det bildas och förstörs 2 miljoner röda blodkroppar varje sekund.

Men sedan har jag bara suttit av tiden, i väntan på att få börja med maten.

Maten står nu i ugnen och receptet marinerar i mitt huvud. Jag skulle nog egentligen vilja, men orkar inte, stänga av P3.

Och vi har fått tillökning! Blomknoppar på ena pelargonbäbisen! Gröna fingrar? Jorå, kan jag få det där lilla huset på landet då?

(Det är nog dags för namngivelse snart?)

Sarah, pluggar du? (Jag har nog lite långtråkigt, nackdelen med morgonträning?)

11 recept

2011-04-05T09:00:00.000-07:00

Semestern är slut och det fick jag verkligen erfara imorse då det drog igång med en blodigt allvarlig examinering, som gick åt helvete. På träningen fick jag kramp i vaden efter 20 längder, tack vare mina återfunna vänner kolhydraterna kunde jag skaka loss det och simma 35 minuter till, något personbästa blev det dock inte tal på den här gången och det var bittert. Bittert. Bittert.

Men det var ju bara bita ihop, försöka njuta av bastun och se fram emot kvällen.

Kvällen ja, kvällen är här och solen lyser ännu. Vilket får mig att vilja stanna här hela sommaren och njuta av ljusa nätter. Men ännu är det bara 5:e april, vilket betyder att Allsvenskan har börjat, att Bajen spelar fotboll i Norrtälje imorgon och att det är 40 minuter till spansk afton at Robins (grek).

"Ingen press på prestation utan fokus ligger på skönt umgänge" som den driftige och tapas-kvällserfarne Zandra uttryckte det. Men knytis är ändå knytis, så vad slänger Jonna ihop?

Inte precis spanskt kanske, men enkelt, genialiskt, gott och plockvänligt:

1. Philadelphiaost i en skål
2. Finhacka rökt eller gravad lax och blanda ner i osten.
3. Ös på med lite provensalska örter (timjan, rosmarin, whatever)
4. Riv skalet från en citron (helst ekologisk).
5. Blanda blanda.

6. Fördela smeten på hälften av tortillabröden du har att tillgå.
7. Lägg på ett av de osmetiga tortillabröden på varje smetigt bröd.
8. Grädda några minuter på varje sida i en torr stekpanna.

9. Skär i "tårtbitar".
10. Stapla i en Tupperwarelåda/ät på en gång (går alltså att äta både varmt och kallt).

11. Fixa till en snitsig fläta (tisdag är ändå som "lillfredag" och ibland får man fira fast allt gått dåligt).
12. Möt Zandra och Halta Hanna utanför ÅC klockan 18.30 för gemensam snigelpromenad till Liljans. I den där solen som jag nämnde förut. Kvällssolen.

2011-04-04T22:21:00.001-07:00

Synd att det är fokus på fel Stockholmslag men måste ändå erkänna; Mycket hälsosam diskussion om fotbollssupporterskap i Morgonpasset idag. Kring sjutiden, om du vill weblyssna i efterhand.

Go Soran! ("Trettiotusen pers som sitter och fikar...")

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2024

Byske Karamellfabrik

2011-04-01T05:50:00.000-07:00

Det är första april idag och jag är halvvägs till mitt sedan länge och långt efterlängtade mål.

Jag vill ta tillfället i akt och tacka en del personer för den gångna månaden. Jag har inte varit min bästa sida mot andra, men andra har varit det absolut bästa de har kunnat mot mig och det finns få platser så lämpade för tacksamhet som en norrgående dubbeldäckare längs norrlandskusten.

Jag tror egentligen ingen annan har förstått hur dåligt jag egentligen mått de här veckorna. Men ändå har ni alla på olika sätt hjälpt mig igenom det.

Mina fina kära klasskamrater som outtröttligt diskuterat glykogenförråd med mig, kommit med tips och trix, bollat mina teorier och åtminstone stått på min sida, frågat rätt frågor, sympatiserat fast jag varit tjatig och självisk. Jag kan inte nämna alla, men någonting bör sägas om vissa; Zandra, utan dig och min "tävlingsinstinkt" hade jag inte varit lika motiverad, jag provade aldrig ölkorven men tanken var god nog, speciellt sjätte dagen. Annika, vi kanske inte använde så många av recepten, men din välvilja och dina axeldunkar gjorde mycket. Robin och Pedram: humorn, de där lite irriterande ofta gångerna ni frågade hur lång tid det var kvar och vad jag vilja äta helst av allt. Fan, det kunde tagit kol på mig, men de behövdes. De också! Fredrik och Jennifer; för att ni förstår min förkärlek för att snoka omkring på forum.

Roger! (inte kursare men väl en universitetsförknippad kontakt) För de lugnande orden om linfröförgiftning!

Raringarna: Marcus, Henke, Tina, Milo och kompani. För att ni inte var jobbiga att umgås med fast jag var jobbig att umgås med, för att ni struntade i mig och bakade ändå, för att jag fick titta på hockey och bara vara när jag behövde det som mest och verkligen en eloge för de där gångerna då ni ville mig så väl att ni fixade ett eget tilltugg bara för mig (även om ni åt det mesta av det själva också) och framförallt för att ni inte lät mig ge upp igår.

Anna, i sin frånvaro och lite såhär i efterhand, för att du introducerade mig för psylliumfrönas magi i somras.

Mamma, för recept på tacokrydda.

Mormor, för hoppet.

Tänk er den största kärleksfullaste jäkla björnkramen ni varit med om. Tänk er lite glädjetårar i ögonen. Tänk er en kopp varm choklad, uppkrupen i soffan efter en heldag utomhus. Tänk er en soluppgång och en solnedgång på samma gång. Tänk er nybakt banankaka med lite smältande vaniljglass. Tänk er julafton och midsommar och att bli hämtad på flygplatsen av någon du har saknat. Tänk dig stämningen i spelarbussen på väg hem från en vinst i den längsta bortamatchen för hela säsongen. Tänk er en MAX-hamburgare på en spontan roadtrip i en trasig bil. Tänk er hur det är med ett proppfullt kylskåp efter en storhandling.

Tänk er bara allt som utstrålar kärlek, vänskap, tacksamhet, trygghet. Det kan verka överdrivet, men om jag kunde så skulle jag ge allt det till er alla (så dåligt mådde jag faktiskt).

Och Sarah! Du trodde väl inte att jag skulle glömma dig?

Sarah, du har fått stå ut med det mesta, och du har gjort det så tappert och tålmodigt, du vet kanske inte ens om det, men jag tror faktiskt jag är mindre jobbig i vanliga fall.

Scar Tissue

2011-03-29T22:45:00.000-07:00

Att Red Hot Chili Peppers spelas i Morgonpasset och rött te i en Mumin-kopp.
Det är tamigtusan mitt-i-veckan-lyx!

2011-03-28T12:02:00.000-07:00

Hade det inte varit för att jag behövde gå på toaletten så hade jag nog inte klivit upp idag.
Och hade det inte varit för att jag råkade se hur snygg jag var i håret så hade jag nog bara gått och lagt mig igen.

Som det nu föll sig så gjorde jag det som skulle göras idag. Nästan.

Ligger bara tre dagar efter min planering. Så jag kan nog gå och lägga mig med lite tom mage, men ganska gott samvete.

2011-03-26T22:12:00.000-07:00

Nu vaknade jag av att jag drömde att Hanna Hellquist satt i vårt kök och pratade om ärtsoppa.

Jag är fortfarande ganska skakig men, det är ganska mycket bättre än att vakna av typ gråt-ont i huvudet iallafall.

Det känns fortfarande lite som att jag har en tumör bakom ögonen, men också som om jag fått strålbehandling under natten så den blivit godartat istället för ond.

Sen är det ganska mysigt att ha en Malin i vardagsrummet på morgonen. Borde inte alla få ha det?

Fysiologi, 15 hp

2011-03-23T00:02:00.000-07:00

How can you tell the difference between a stroke on the cheek
and a slap across the face?

Det lilla extra!

2011-03-22T10:26:00.000-07:00

Idag skulle jag precis ringa Malin och förvarna henne om att hon kommer bli ganska blöt i sina Converse, men att hon i så fall skulle kunna låna mina stövlar om vi ska ut och plaska. Så jag kliver ut genom porten samtidigt som jag tar upp telefonen, och då möts jag av... vadå?

Torr asfalt!

Ja, inte överallt förstås. Det mesta är förstås fortfarande grusblandad modd eller isgata. Men lugn nu, all den här snön som glatt oss så mycket under alla mörka månader måste väl få lite tid på sig att göra ett värdigt uttåg, vi kan inte bara förutsätta att den ska försvinna sådär över en natt, den måste få lämna lite spår och göra sig ihågkommen. Men den är storsinnad nog att inte vara alltför tjurskallig.

Så nu tycker jag att vi riktigt glädjer oss åt det lilla i vardagen. Ju gladare vi är nu, desto längre har vi ner till missnöjet om sommaren bestämmer sig för att ta två steg fram och ett tillbaka ända fram till juni.

Små utspridda fläckar av torr asfalt, är du riktigt uppmärksam kanske du kan se att det vuxit sig lite större under dagen.

Och så en och annan krokus kanske (ja, jag var helt slut efter träningspasset när jag fick syn på dessa, men toksprang ändå upp för trappan och ner igen med kameran. Forza dokumentation!)

I love y'all! (på mitt lilla sätt)

2011-03-21T10:39:00.000-07:00

Såhär i födelsedagstider så vill jag bara ta tillfället i akt och tacka så mycket för alla gratulationer och berätta vilken jäkla fin familj jag har. Till "familj" kan i det här fallet också räknas många av mina närmaste vänner och kamrater, som på olika finurliga sätt alltid vet hur de ska göra min dag med väldigt små medel (allt som egentligen behövs är ju egentligen att man hör av sig, och då spelar det egentligen ingen roll ens om det var min födelsedag eller vilken annan dag som helst). Men för att min poäng inte ska försvinna in i mängden nu då så verkligen lite extra tacksamhet till familjen, och inte minst min kära kära bror.

Det finns ingen anledning att dölja att jag blir rörd av en sån här grej. Och för en gångs skull hade jag faktiskt önskat att jag hade en sån där välbesökt blogg så att lite fler kunde få veta vilken tur jag har. Inte så mycket att jag skulle sälja min själ och börja modeblogga (jag tror inte heller det skulle bli speciellt framgångsrikt), men nästan så pass mycket att jag skulle kunna lägga upp ett klädesplagg lite då och då (så till dem som känner sig berörda, that's how much ni betyder för mig! Och det är inte illa, minsann.)

Grädde och smör

2011-03-20T10:37:00.000-07:00

Märks att det har varit söndag idag. Lugnt och skönt. Ute var det så tyst och stilla. Både varmt och vindstilla faktiskt, vilket inte är en helt vanlig kombination i den här staden. När jag for till simhallen hördes ingenting annat än lite grus som rasslade och skrammel från min cykel. Det var sådär tyst så att det nästan kändes som om man måste hålla andan, jag fick en känsla av att jag borde kliva av cykeln och smyga lite, för att inte förstöra tystnaden.

Det var andra ute också förstås, och söndagspromenerade i armkrok och så. Men de var också mycket tysta och jag inbillade mig att de kanske blev lite arga för att jag blandade in cykelskrammel i fågelkvittret.

Och såna här dagar så kan jag inte låta bli att tycka att det faktiskt är lite vardagslyx att inte ha en TV. Visst att det bara går skräp på söndagförmiddagar, men ändå, om jag hade haft en sån där dumburk att bara slå på helt enkelt till frukostäggen i morse, hade jag då läst ut en bok idag? Hade jag blivit nästan färdig med en halsduk?

Nej, men jag tror liksom inte det.

Sen förstås, är det ganska uppskattat att Sarah bidragit med en liten TV-dosagrejsemojs, så att vi kan titta på vissa väl valda program på den faktiska sändningstiden ändå (det är något annorlunda med det än att se på webb-TV).

Men hockeyn ikväll då? Nä. För lite kolhydrater och för mycket fysiologi. Och för mycket ångest över att jävla skitdjurgården kanske kan gå vidare i slutspelet. På ett sätt som inget annat lag gjort förut dessutom.

Så om jag får skriva en önskelista?
- Djurgården åker ut.
- Djurgården åker ut.
- Djurgården åker ut.
- Musse och Andreas i Let's Dance (jag tittar inte på Lets Dance, jag stickar, läser eller sover istället, men om Musse och/eller Andreas var med så skulle jag faktiskt titta).
- Oscar Linnros och Daniel Adams-Ray i Så Ska Det Låta (gärna i varsitt lag men samma program).

Middagen står i ugnen, det står 3-3 och första förläningsperioden ska precis börja. Kom igen då, jag fyller faktiskt år idag (och i denna aspekt bryr jag mig inte det minsta om att även Mattias gör det och är av en helt annan åsikt).

Den nya huvudvärken/Jonna goes nörd/Varning för sövande läsning

2011-03-18T02:10:00.000-07:00

Om du inte fattar någonting men ändå vill ta dig igenom dethär. Fokusera på glassen. Om inte annat blir du kanske lite sugen. Och det är ju gott.

Okej? Epitelvävnad är alltså en av kroppens fyra sorters vävnad. Men bara fyra olika, det vore väl för enkelt? Ja såklart, epitelvävnad i sig finns givetvis i olika former och delas in därefter (och då får man ju anta att även de andra tre vävnadstyperna har liknande förgreningar). För det första kan det delas in i:

-yteptiel

- eller körtelepitel.
(för att dessa ska passa in i senare metaforer kan du se dem som att äta kulglass i bägare eller strut).

So far so good. 4x2=8. 8 Saker kan man hålla i minnet.

Dessa huvudsorter kan dock klassificeras utifrån flera karaktäristika,

dels hur många lager av celler har epitelet?

- simple (enkelskiktat)

- pseudostratifierat (ser ut som fler lager men är egentligen bara ett)

- stratifierat (flerskiktat)

dels hur ser cellerna i epitelet ut?

- platta (platta)

- kubiska (lika höga som breda)

- cylindriska (högre än de är breda, pelarform)

- transition (kan ändra form utifrån vävnadens töjning)

cellerna kan också ha/inte ha olika attribut, vilkas varande eller icke varande delar in dem i ytterligare olika läger:

- med/utan cilier

- med/utan mikrovilli

Följaktligen kan man alltså sätta ihop de här olika klassifikationssätten till nästan alla möjliga tänkbara kombinationer och vi får en jäkla massa olika sorter, till synes helt utan gemensamma drag (alltså lite som att äta kulglass, jag är själv väldigt nöjd med den liknelsen, men tvivlar på att alla andra förstår):

- enkelskiktat plattepitel (vanilj och choklad)

- enkelskiktat kubiskt epitel (vanilj och blåbär)

- enkelskiktat cylinderepitel med cilier (vanilj, banan och nötströssel)

- enkelskiktat cylinderepitel utan cilier (vanilj, banan, kolasås)

- pseudostratifierat cylinderepitel med cilier (hallonsorbet, banan och strössel)

- pseudostratifierat cylinderepitel utan cilier (hallonsorbet, banan och kolasås - blä!?)

- flerskiktat plattepitel (jordgubbsgräddglass och choklad)

- flerskiktat kubiskt epitel (jordgubb och blåbär)

- flerskiktat cylinderepitel (jordgubb och banan)

Puh, ja, ni förstår principen, bara för att jag ätit hallonsorbet förut och bananglass en annan gång, så betyder inte det att det blir samma sak om jag kombinerar dem, och speciellt inte om jag lägger till en topping också.

Trots alla sina olikheter så räknas alltså alla de här, och några till som jag besparat er, för jag tror nog ändå de flesta slutat läsa eller skummat ner hit, till en och samma vävnadstyp, epitelvävnad. Är det då verkligen moraliskt försvarbart att inleda kapitlet med att det finns "four basic types of tissues"? Jag tycker det inger ganska falska förhoppningar om att:

"bara fyra typer!? jo men det här kan jag nog klara av!"

Så min slutsats med dagens plugg är alltså att ovanstående citat dessvärre måste förkastas, och för den goda insatsen måste jag faktiskt ha rätt att belöna mig själv och min skyddsling lilla T med en ganska lång promenad, under vilken jag också tänker gotta mig i att det idag är den 18:e mars och det är på riktigt bara en månad kvar till hemmapremiären.

Jag är redo nu, fotbollsidet är officiellt avslutat, det är myror i benen, en massa längtan. Och 18:e april i Stockholm? Med lite god vilja och rätt klädsel skulle faktiskt kunna vara läge för lite kulglass/B&J (eller något annat kallt) i en park.

Ouch!

2011-03-17T07:40:00.000-07:00

Känns som om min trötthet börjar bli lite farlig när jag glömmer saker på spisen för att istället somna på soffan. Tur att jag har en room mate som kom hem tidigt för en gångs skull.

Nydala runt, here I come!

Soffbordet-följetongen

2011-03-15T13:41:00.000-07:00

Tricket med IKEA möbler är, som jag försökte intala Sarah igår,

att det ska bli lite delar över.

Före:

Efter:

Och som en klok mamma kommenterade, något att ställa tekoppen på när man kvällsfikar är inte helt fel. Och något att lägga upp fötterna på!

2011-03-14T14:59:00.000-07:00

Fast, vad ska man med ett soffbord till egentligen?

2011-03-14T02:55:00.000-07:00

När katten är borta dansar råttorna på bordet.
Och när Sarah drar iväg tidigt på morgonen kan Jonna och Tosca också hitta på lite hyss.
Jag tror vi kommer ha trevliga "föräldra-fria" morgnar den här veckan när Sarah är på VFU och måste vandra hela vägen ner till stan extra tidigt på morgonen. Vi ska bara hitta på något riktigt vardagslyxigt rackartyg! Tihi ;)

Började lite light idag genom att äta frukost jättesent och titta på gamla dokumentärer i SVT-arkivet, samtidigt! Efter ett mindre snöäventyr förstås.

Söndagspyssel deluxe

2011-03-13T13:06:00.000-07:00

Den här veckan har Sarah föregått med gott exempel och piffat sitt rum typ hela tiden (bara för att hon ska bli lärare och måste öva på hur det är att ha sportlov och jag hade tenta). Hur som helst så kunde ju jag inte vara sämre. Så efter den sån där hjärndöd lördag som man behöver ibland, då jag bara gjorde vad som föll mig in (vilket råkade bli ganska mycket) så bestämde jag mig efter många om och men för vilket tyg jag skulle ha i mitt rum och utnyttjade det nya fenomenet "Söndagsshopping", som inte funnits i den här staden förut.

Givetvis var tyget slut. Vilket gav mig all anledning att istället välja ett som jag hellre ville ha. Nu lär ju iallafall ingen ha svårt att gissa vilket rum som är mitt. Fåtöljen gör sig inte rättvisa såhär på lite för mörka bilder och ur konstiga vinklar utan jag rekommenderar alla att komma hit och se den live istället. Förvarnar du i god tid så kommer jag då kanske ha hunnit få upp gardinen också, till din ära.

Den här fåtöljen är en Bostaden-fåtölj. Bostadenmöbler är ökända. Men man får göra det bästa av dem helt enkelt. Då kan de bli ganska okej. Eller mindre värdelösa. Den här är tillochmed ganska skön att sitta och läsa i, eller handarbeta, om man lägger upp fötterna på något. Men egentligen är den mest till för att slänga kläder på.

Bästa tack till min kusin, för ett långt och trevligt samtal som gav mig lite ny kraft och mod att klippa och häfta hej vilt efter att jag först gett upp hoppet! Ses om en månad :)

Svacka

2011-03-12T02:09:00.001-08:00

Både jag och Sarah somnade i varsin soffa igår och missade vilka som vann På Spåret. Somna i soffan är visserligen en av de bästa sakerna jag vet. Men på något sätt tog jag mig iallafall till min säng såsmåningon.

Sen drömde jag att jag sov hela natten. Alltså jag sov, och drömde, och i drömmen så sov jag, och jag hade den drömmen hela natten (fast jag ju vet att en genomsnittlig dröm bara är 2-3 sekunder i verklig tid, men vem sa att den här drömmen var genomsnittlig?). Det borde väl hur som helst räknas som dubbel sömn på något vis?

Sen då?

Scrambled eggs med kalkon och lite rucola och ost. Avancerad matlagning på morgonkvisten. Och säkert riktigt gott också. Men frankly så hade jag hellre ätit havregrynsgröt. Och frankly, så kommer den här veckans Melodikryss inte gå till historien. Inte alls imponerad faktiskt, Anders Eldeman.

Utsidan som räknas

2011-03-11T03:16:00.000-08:00

Ja utan "kvällen innan" och "samma morgon" skulle många av mina skolprestationer genom tiderna sett ganska mycket fattigare ut. Det kallas ytinlärning och det har alltid funkat förut. Idag var det upp till bevis igen. Jag hade matsäcken i en Flygfyrenpåse, vilket nog måste ses som en lyckoamulett. Precis som mina gröna skosnören och tryggheten av att veta att man har ett paket tuggummi till hands om något skulle bli olidligt.

Kan det vara så att jag var helt kick ass på tentan idag? Och kan det vara så, att det i så fall beror på något mer än tur? Ja, i så fall är det här den tredje tentan i ordningen som jag har en viss Marcus att tacka för. (Det var ett jäkla tjat om Marcus, men hade kanske kunnat låta bli att skaffa en hundvalp så hade vi sluppit en del av det ;))

Men inte när jag ska sova.

2011-03-09T13:15:00.000-08:00

Mm, nytvättat. Jag har precis lagt in en hel hög med fräscha nytvättade härliga kläder i garderoben. Tack vare Sarah förstås. För vet ni hur det är att inte ha tentaångest? Jo, då kan man sitta hemma hos Marcus hela dagen och vara barnvakt till sin (och halva bekantskapskretsens) nya substitutbäbis.

Medan Sarah är hemma och tvättar och syr (by own choice, may I add) kan man sitta där och lyssna på P3, förundras över hur bra P3 kan vara vissa dagar. Man kan läsa lite, fundera. Inte riktigt förstå att det man läser är viktigt för något annat än mitt eget höga nöjes skull.

Sen, eftersom man inte har tentaångest så behöver man inte bry sig om att skynda sig därifrån så fort husse kommer hem, utan kan liksom lyckligt ovetandes dåsa till i soffan en stund av någon blodprovshistoria. Tillslut lånar man med sig en bok hem som tar 45 minuter att läsa, efter att man hört om hur bra den är i 45 minuter.

Och så kommer man hem och hittar den dära högen med nytvättade kläder på en stol i sitt rum. Och om man inte har tentaångest, då kan man börja med middagen. Och så kan man äta en hel tomat till middagen. Vet ni hur gott tomat är?

Sen kan man springa och springa och springa. Tills man mår lite illa. Och då är man nästan hemma igen och kan lägga sig i soffan och fortsätta må lite illa.

Och så kan man ligga där i soffan och liksom vara vaken sådär, sådär lite lite längre än man egentligen orkar, för man har ju ändå småvilat hela dagen, och det går en ny tv-serie på fyran och äsch vadå om jag inte orkar gå upp när klockan ringer imorgon!? Det kommer jag förresten säkert göra ändå.

Och nu kommer jag kanske bli linfröförgiftad, men jag är iallafall inte rädd att svimma i sömnen i natt. Så jag vågar lägga mig i sängen utan att riktigt kunna bestämma om jag ska läsa Paolo eller Jonas. För ett är iallafall säkert, och det är att jag inte tänker läsa kurslitteratur. Och ja, att svimma i sömnen är något jag är ganska skraj för ibland, därför tycker jag extremt illa om att gå och lägga mig hungrig.

Jaha?

2011-03-07T23:12:00.000-08:00

Sarah är lite för snabb för mig. Och ingen tankeläsare förmodligen ;)

När jag tänker "nu ska jag borsta tänderna, och sen ska jag diska", då hinner Sarah börja med disken MEDAN jag borstar tänderna. Och det här är liksom inte enda gången. När jag sitter och pluggar så brukar jag sätta en timer på 45 minuter, när jag pluggat effektivt tills klockan ringer betyder det att jag får resa mig upp, gå ifrån böckerna en stund och göra något som rensar hjärnan. En bra sak att göra, som tar lagom lång tid, så inte rasterna blir längre än studierna är att diska. Därför brukar jag medvetet lämna disk när jag har självstudiedagar, istället för att fixa det innan jag börjar. Men vad händer då? Jo, Sarah kommer hem typ fem minuter innan min timer ska ringa. Och självklart hinner hon diska innan jag har en chans.

Mer då? Ja tillexempel, efter en hård dag i skolan, så spankulerar jag hemåt i godan ro och tänker "när jag kommer hem idag ska jag nog dammsuga/skura". Men när jag kommer fram står dammsugaren givetvis framme och hälsar mig välkommen och det är redan dammfritt i alla hörn som ögat kan nå. Och jag tror minsann inte det är dammsugaren som farit fram alldeles av sig själv för att han hade tråkigt i sitt skåp. Nä, just det, det är Sarah som hunnit före mig! Igen!

Så vad blir då över för mig att göra? Ja, jag får väl sätta mig och skriva ett blogginlägg om hur lite hushållsarbete jag måste göra. Och blir det ändå tid över så kanske jag tittar ut genom fönstret och dagdrömmer en stund om ett litet hus på landet.

0.22

2011-03-07T00:18:00.000-08:00

Keso med hela linfrön och kanel ser ut som risgrynsgröt. Det smakar inte som risgrynsgröt.
Undrar om det skulle smaka mer som risgrynsgröt om man värmde det i mikron? Jag tror inte det. Jag tror Keso med hela linfrön och kanel blir lite konstigt om man värmer det. Dock är Keso förmodligen alldeles för lite fett. Men jag var så osugen på fil eller yoghurt med hela linfrön och kanel idag. Och Keso smakar faktiskt lite annorlunda. Även med hela linfrön och kanel. Det är sånt man får ta vara på.

Malin skriver om kalkonschnitzel. Jag skulle förmodligen nästan kunna döda för lite panering. Inte just nu kanske. Just nu mår jag snarare lite illa. Men om någon timme sådär när hungern sätter in. Iallafall något litet skulle jag kunna döda. En spindel kanske. Ja, en spindel skulle jag nog kunna döda för att få smaka på lite panering, även om det betyder att det skulle regna imorgon.

Förutom att det förmodligen skulle vara helt ofruktsamt att döda en spindel i jakt på en tugga panering, för jag tror det är väldigt få spindlar som sitter på ett hemligt förråd av panering. Och om den här spindeln som jag tänker döda mot förmodan gör det, så har jag ju ändå ingen nytta av honom om han är död, för då kan han ju inte ta mig till sitt hemliga förråd.

Så... jag skulle i stort sett kunna hota en spindel till livet utan minsta intentioner att göra verklighet av hotet. Mmhmm, det är hur gott jag skulle tycka att panering var just nu.

Yrar jag? Jag vet inte, tillochmed mina drömmar verkar väldigt konstruktiva just nu. (Kanske inte den om kaninen då, men majoriteten av mina andra drömmar). I natt drömde jag att jag blev akutremitterad till en nackspecialist. Han förfasade sig över mig och sa att han borde skriva ut ett recept på en Tempurkudde till mig. Men det skulle ta alldeles för lång tid, så istället "langade" han några kuddar till mig "under bordet". Han drog för gardinerna i sitt mottagningsrum och plockade fram dem från bakifrån alla sina tjocka diagnosböcker i bokhyllan.
- Testa dem här, viskade han och såg omkring med lite jagad blick.

Så i drömmen gick jag hem, och sov på en svartamarknaden-Tempurkudde hela natten. Och när jag vaknade kände jag att rådet inte är speciellt långt ifrån sanningen.

Jag kände också att det var nästan som en födelsedag. Eller faktiskt, exakt som en födelsedag. Som Hammarby IFs 114-årsdag. Och som för att fira denna lyckliga dag är morgonpasset extra roliga (de vet bara inte att det är därför de är extra roliga, men det är det).

Slutsats: hade jag skrivit såhär mycket i form av instuderingsfrågor om Kost och Prestation hade jag varit nästan halvvägs klar för idag, redan innan klockan 10 på förmiddagen.

Skål och grattis Bajen!

30 g kolhydrater

2011-03-01T12:48:00.001-08:00

Haft en bra dag, trots hunger.

Fått ett nytt tangentbord så allt är frid och fröjd.

PS. Det på den sista bilden var inte mitt fika. Det var Biancas. Mitt fika var... en kopp te. "Het Mango". Utan mjölk. Sjukt gott.

fårintevadum

2011-02-27T12:33:00.000-08:00

Skvallerpress?

2011-02-26T00:03:00.001-08:00

Ryssland.

Fotboll?

Kanske inte det första man tänker på. Men en begränsad skara med ovanligt god ekonomi verkar vilja ändra på det.

http://www.dn.se/sport/ryssar-lockar-ronaldo-med-jattebud

Och ja, 50 miljoner låter såklart som en fantasisumma nästan vad det än gäller, men faktum är att DN faktiskt missat en väsentlig pusselbit i informationen. 50 miljoner vadå?

50 miljoner ryska rubel är väl runt 11 miljoner svenska kronor. Det blir man inte speciellt rik på eller jo, det blir man ju, men inte Ronaldo tror jag, för allt är ju relativt.
Och apropå relativt; 50 miljoner bruna bananer, skulle visserligen kosta hundra-hundrafemtio miljoner kronor, men det är ändå ingenting man blir rik på.

För att lätta upp detta inlägg skulle jag precis söka fram en bild på Cristiano Ronaldo. Som så ofta får man de märkligaste "förslag" från Google. I det här fallet kom tillexempel sökorden "Ronaldos son" för "Ronaldo, Cristiano". Det slog mig att det här kanske betyder att det finns något viktigt jag inte vet om Ronaldos son, och kan inte låta bli att klicka. De två högsta sökträffarna lär mig att Ronaldos son var hemlig tills efter han var född (cred!), att han ska heta Cristiano Ronaldo (efter sin fars favoritfotbollsspelare?) och att hans mamma är en fattig amerikans servitris, som kanske inte är så fattig längre eftersom hon fick 100 miljoner för att ge Ronaldo ensam vårdnad och inte prata med media. Så 100 miljoner, det är alltså vad ett barn kostar? (De diskuterade det på P3 tidigare i veckan?). Iallafall om man är världens dyraste fotbollsspelare.

Det här må vara Aftonbladet, men inte nog med att de faktiskt skrev ut valutan för de 100 miljonerna, det är faktiskt också en väldigt underhållande artikel såhär en lördagsmorgon 7 månader efter att den skrevs: http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/article7486975.ab

Och i dess ära kommer här en bild, som skulle kunna vara Dolores, med sitt barnbarn (och någon annan med ett annat barn).

Men man bara måste ju älska lokalmedier!

2011-02-24T01:28:00.000-08:00

Hankatten Mazarin fick kattungar

http://www.vk.se/print.jsp?article=422231

För mycket text för internet

2011-02-23T06:09:00.000-08:00

Det här med onsdagar. Det är en Löven-grej. Att de är jävliga alltså. Onsdagarna.

Och det verkar ha vuxit på mig lite, på samma sätt som det här med sms. Eller snarare motsatsen till sms. Jag har fått så många nya vänner som påstår att de är så dåliga på sms, att jag tydligen tagit efter.

Så tillbaka till dagarna. Förr tror jag att det var torsdagar för mig. Ja, de flesta torsdagarna var väl okej, men hände det något riktigt dåligt var det alltid på en torsdag. Eller ni vet såna där dagar då man hela tiden blir påmind om att man liksom inte borde ha klivit ur sängen den dagen, det var torsdagar.

Men jag antar att man ofrivilligt blir som man umgås. Och speciellt idrotten är ju rätt fängslad i sin egen överdrivna skrockfullhet. Så nu är det onsdagar som gäller. Fast jag tror inte det är det att jag bytt jävlighetsdag, utan snarare att den spridit ut sig. Så enkelt tror jag inte det är att bli av med något som man lurat i sig själv hela sitt liv (och sedan fått bekräftat och befäst alla gånger man läst Liftarens guide). Så nu har jag två jävlighetsdagar. Och sällan har jag väl trott så mycket på onsdagens förbannelse* som idag.

Igår hade jag stora planer för morgondagen. Alltså idag. Jag vaknade dessutom tidigt och skulle bara sansa mig en stund innan jag klev upp och fångade dagen.

Nästa gång jag öppnade ögonen var klockan över tio, jag mådde extremt eländigt och var förmodligen i stort behov av kaffe, som vanligt antar jag. Sarah var inte hemma, jag trodde hon gått till skolan för att studera flitig, vilket fick mig att känna mig som en ännu lite sämre människa. Jag var inte det minsta sugen på att äta frukost (det var ju snarare lunchtid, och jag förtjänade det inte) och bestämde mig för att bara ta en kopp te och gå och lägga mig igen (dagen var ju redan förstörd).

Jag var uppenbarligen inte smart nog för att se att inte heller Tosca var hemma, och att hon förmodligen inte gått till skolan för att studera flitigt tillsammans med Sarah, utan att de två i själva verket bara var ute på en morgonpromenad. Så innan jag hann gömma mig under täcket igen kom Sarah tillbaka och gjorde frukost. Det var nog bra ändå, annars hade jag väl fortfarande inte ätit något idag.

Jag bäddade ner mig (och Tosca) i soffan. Intentionerna var goda, jag hade artikel och markeringspenna i högsta hugg. Men jag blev dåsig av filten och det stora ljusa fönstret. Olycklig av den vackra vinterdagen och Kung Bore i träden. Jag fick alltså en mulen dag för återhämtning? En dag, var det allt jag fick? Jag gled in och ut ur något slags pseudosömn tills jag inte visste vart jag var någonstans, och lärde mig inte ett dyft om hur man på bästa sätt validerar frekvensenkäter.

Någon gång i den här dimman beskar (beskärde?) jag en pelargon. Men vid närmare eftertanke borde jag nog inte ha gjort det. Inte idag. För även om jag säkert gjorde allt rätt så kommer den nu att dö, bara för att jag inte kunde vänta tills på fredag. Stackars krukväxt som inte ens hunnit få något namn!

Alldeles nyss gjorde jag ett tappert försök att rycka upp mig, genom att tillaga något slags indisk-inspirerad "vad-vi-behöver-göra-av-med-gryta", men jag hade liksom fortfarande pyjamas på mig och grus i ögonen. Så det funkade nog inte. Och jag tänker trösta mig med att sova en timme och drömma om snö.

*tack Sarah för det förlorade ordet

Pausunderhållning

2011-02-21T02:27:00.001-08:00

Ofta tror jag att jag hatar att plugga och drömmer om den dagen då jag känner att jag bara är helt klar och får börja jobba, åstadkomma någonting. Men lika ofta inser jag att jag skulle kunna fortsätta plugga hela livet.

Titta bara på de här sommarkuserna:

Afrikas moderna historia, 7,5 hp
Distans, deltid, Linnéuniversitetet
Praktisk sommarkurs i agrar- och landskapshistoria, 10 hp
Halvfart, Uppsala
Akupunkturbehandling och smärta, 7,5 hp
Halvfart, Umeå
Anpassad fysisk aktivitet med inriktning mot rörelsehinder, 7,5 hp
Halvfart, Umeå
Astrid Lindgrens författarskap, 7,5 hp
Deltid, distans, Linneuniversitetet
Att främja barns och ungdomars hälsa ur ett miljöperspektiv 7,5 hp
Distans, Deltid, Kristianstad
Att popularisera litterära klassiker, 7,5 hp
Distans, Deltid, Luleå
Avancerat friluftsliv/äventyrsidrott - Sommarfjäll 7,5 hp Deltid, Kalmar (och Kebnekaiseområdet)

Och då har jag liksom bara kommit till bokstaven A!

Den sista kursen är fetstilt... eftersom att, ja helt enkelt, åh jösses! Vad gärna jag skulle vilja göra det!

Vad har man annars söndagar till?

2011-02-20T03:50:00.000-08:00

Idag är det söndag och jag har äntligen fått mitt efterlängtade dåliga väder (egentligen är det inte så dåligt väder, men jag väljer att blunda för det, eller kisa lite iallafall, om man kisar så kan man nog missta dagens väder för dåligt). Jag har stökat runt i köket och blomkrukorna hela förmiddagen, odlat mina gröna fingrar, bakat ett långjäst tomatbröd (som jag hoppas ska vara värt ansträngningen), lyssnat på P3, hamnat lite här och var i bloggosfären och inte pluggat ett minstaste dugg!

Sarah pluggar som vanligt oroväckande mycket och tar inte tillräckligt mycket raster. Vilken tur att jag bokat upp henne i eftermiddag så det blir något slut på eländet. Snart är det nämligen hög tid att ekipera oss med vispgrädde och gästa Emma, som lockar med våfflor (och vågar man verkligen hoppas på hjortron? Skogens guld!)

Tosca

2011-02-19T14:04:00.000-08:00

Resten av husfolket verkar redan ha somnat (eller försöker åtminstone låtsas göra så medan jag för oväsen i köket) när jag kommer hem från ett hårt dagsverke i Sundsvall, allt är mörkt och (relativt) tyst, men vad gör väl det när det ligger en varm och mjuk hund i min säng?

Haha. Stackars Sarah.

På torsdag äts det ärtsoppa, på lördag är det fest, men fredag...

2011-02-18T10:53:00.000-08:00

Idag spelade jag och världens raraste (och dagen till ära världens vårigaste och nyklipptaste) Emma F viktiga och blev bjudna på lunch på institutionen.

Sedan promenerade vi hand i hand (nästan iallafall) hem mot Ålidhem och den efterlängtade helgen. Jag bestämde att jag hade suttit stilla alldeles för länge, men Emma bestämde att det var i kallaste laget för att träna, även för mina små lungor (dessutom var det nog fler delar än mina lungor som var i behov av en viloeftermiddag).

Så jag lurade ut Sarah och Tosca på en två timmar lång promenad runt viken. (Vad har man annars room mates till?)

Vi återhämtade oss med Tacos (och en lur i soffan med Segraren för Jonnas del).

Nu blir det Pepsi från kylen, Popcorn från spisen och På Spåret från... tjaa, Sarahs dator?

En Megalodon är förövrigt en utdöd haj.

2011-02-14T23:17:00.000-08:00

I natt lärde jag mig spela gitarr!

Hank von Helvete var min läromästare. Som tack för att han hade fått låna en bok med vistexter av mig, hade han lovat att lära mig spela gitarr. Han sa att alla inte kunde lära sig, men jag kunde, för det såg han.

Hank var såklart i sin Cornelis-utstyrsel, lite pinsamt faktiskt för jag trodde först att det verkligen var Cornelis. Så jag frågade om inte han var död. Då skrattade Hank (a.k.a Hans-Erik), han sa att han kände sig smickrad för att jag tyckte han var så lik, och då förstod jag. Och isen var bruten.

Jag hade kort hår. Som ett slags bobfrisyr, fast coolare. Och jag fick ha en sån där "klämma" längst ut på halsen på gitarren, jag vet inte vad det heter, men det visste inte Hank heller just då, så det gjorde inget, men tydligen behöver man alltid ha en sån när man är lite rödhårig, det hade Hank hört. Och det förklarar ju varför jag inte kunnat lära mig spela gitarr så bra förut?

Hank hade lite problem med att fästa den där saken, och sedan stämma gitarren så det skulle passa mig. Men till slut bar det av, och Hank var en fantastisk lärare. Han lärde ut visa efter visa i den där boken som jag hade lånat honom, för han hade tydligen lånat den just för att kunna lära mig spela gitarr.

Det var som en evigt snurrande god spiral av tjänster och gentjänster.

Eftersom det var natt drack vi lite kaffe när jag började bli trött och ofokuserad. Jag satt på en pall och Hank i en jättestor nedsutten fåtölj (modell "bibliotek på ett stort brittisk mansion") Hank kanske möjligtvis drack något starkare, jag är inte riktigt säker. Hela tiden rann det ur honom fantastiska kontroversiella visdomsord. Så Hank är numera inte bara min gitarrlärare. Utan även min mentor i livet.

Det hela var egentligen ganska obeskrivligt... nästan som... en dröm!

Inflation i fina dagar.

2011-02-11T10:13:00.000-08:00

Det är något visst med att promenera ensam runt Nydala i den norrländska solnedgången. Långkalsonger, täckbyxor, en ful mössa, slitet hår och en riktigt retro Helly Hansen fleece i barnstorlek.

Mina största problem ikväll har varit huruvida jag skulle gå hela eller halva varvet,
om jag ska läsa mr Y eller titta på Sopranos s.2,
om jag ska ligga i soffan eller i badet,
och att telefonen fortfarande inte vill leverera mina fina MMS.

Då har man inte så stora problem.

Nästan glädjetårar åt allt och ingenting.

2011-02-08T08:51:00.001-08:00

Idag önskar jag att alla jag tänker på och bryr mig om kunde ha varit med mig i Norrland.

Klarblå himmel,
frisk luft,
strålande sol,
glittrande snö,

vårvinterfrostiga grenar, årets första fräknar,

lite knarr under mina vita sneakers,

nygamla sammanträffanden och en nyny bekantskap,
hjälpsamhet (både att bli hjälpt och vara till hjälp), nya böcker

alla log och ingen stressade,
en promenad längs älven och lunchfika på stan.

11.40. Friday at last.

2011-02-04T02:39:00.000-08:00

Sarah är i skolan.

Det lättade och blev fint väder, precis som jag trodde när vi följde henne dit i morse.

Men jag vågar mig inte ut, för då skulle solen givetvis gå i moln och jag hade förstört dagen för alla andra.

Så jag och Tosca ligger i sängen och tittar på Sopranos. Laddar för den långa promenaden som måste göras efter lunch när Sarah kommer hem.

Sopranos är lite speciellt, jag tror inte man fastnar direkt om man inte är besluten på förhand att man ska göra det. Men sen kommer sådana här scener, och man kan inte låta bli att le, oavsett vad det är meningen att man ska tycka om organiserad brottslighet. Det är bara så fint.

En sån dag?

2011-01-31T07:52:00.001-08:00

Min cykelsadel håller på att lossna, styret kommer snart gå av och jag skar mig precis två gånger i fingret när jag diskade. Min telefon har bestämt sig att ofungera, väldigt inkonsekvent. Jag har inga plåster och fortfarande nackspärr.

En sån dag.

Och allt beror förmodligen på att jag inte sov middag igår.

Men! Vi hade iallafall en kickass redovisning idag. Jag hade kommit ihåg att ta på mig Pippitröjan och flätor dagen till ära. Vilket kanske piggade upp några av de morgontrötta klassisarna. Freud fick vad han teg. Erikssons kristeori är min favvo-favvo-favvo. För den är lite som att spela TV-spel.

Nu börjar jag bli riktigt orolig att det inte kommer bli någon middagslur idag heller. Jag var på väg, men då skar jag mig, och hittade inget plåster och jag har ju precis bytt sängkläder så jag ville inte att mitt finger skulle förblöda precis där. Så hur ska det här gå nu då?

Det är lite lugnande att titta på mina kreativa "anteckningar" från efter lunch, och inte tänka på att det varit en lång dag och kommer bli en lång kväll.

Nu, husmansmåndag! Jonna bjuder på kålpudding med lite extra.

2011-01-30T01:54:00.000-08:00

Jag tror att två ämnen som kommer komma på tal i nästa veckas På Spåret är Ryssland och dans.

Möjligtvis båtar, för det var aldrig med i fredags.

Så nu vet ni vad ni ska plugga på!

Här har ni en hambo:

Morgonbildning

2011-01-29T01:04:00.000-08:00

Sådärja, igår bestämdes det, av mig enhälligt, att det är dags för en nygammal tradition; att läsa tidningen till frukost. Och eftersom jag inte prenumererar på varken en lokal eller nationell variant. Och inte känner för att betala för det heller. Så är det DN.se som gäller. Givetvis på ett internet som jag inte heller betalar för!

Sarah och Tosca får leva med det. Och kanske bli lite allmänbildande på cupen.

Nu på morgonen har vi dessutom simultanlyssnat på P3 och på så vis ytinlärt oss en massa om Göteborg och film. Men framförallt har vi fördjupat oss i följande (utan inbördes ordning):

1. Man kan utbilda sig till diplomerad uppfinnare. Det tar 32 veckor, varav 21 är på distans och resten i Lidköping, där man har fri tillgång till en 3D-skrivare. Frågan jag inte hittade svar på: Behöver man ha några idéer innan man börjar utbildningen, eller är man garanterad att få en bra uppfinningsidé under den tiden man går på skolan?

http://www.uppfinnareforeningen.se/diplomerad_uppfinnare

2. Kina behöver inte ställa tillrätta det faktum att de bara har en jävligt stor klassklyfta, de behöver en MEGASTAD. En stad som är lika stor som till ytan kommer bli minst lika stor som Schweiz. Schweiz är mer än dubbelt dubbelt så stort som hela Uppland. Vem vill INTE bo i en stad som är 7-8 timmars bilresa från utkant till utkant. Man får ju en jäääkla massa skolor och sjukhus att välja mellan. Och de har väldigt snabba, och punktliga, tåg i Kina!

För att inte tala om att man slipper "alla-känner-alla-effekten" som kan vara så obekväm.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/kina-planerar-megastad-med-42-miljoner-invanare

3. Det pågick visst mycket revolutioner år 2005. Vad är definitionen av en revolution?

4. Svensk krigsfilm... det blir liksom lika bra som det låter... Eftersom Sverige aldrig riktigt var i krig...

http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/gransen

5. Jens Lapidus ska inte bara släppa en ny succébok utan också vara med i långköraren Efterlyst. Det känns nästan otippat, men alla är ju med i TV nuförtiden, bara det blivit kända först så får de en egen talkshow. Det här är en bit på vägen. Och Jens kan ju tala för sig (försvarsadvokat som han är) så det kanske tillochmed skulle kunna bli bra.

"Är du inte rädd för att glorifiera kriminaliteten i dina böcker?

– Jag höll ett föredrag för några månader sedan för en spaningsrotel och då var det en polis som räckte upp handen och sa "varje gång vi gör ett tillslag i en gängmedlems lägenhet så hittar vi tre grejer: "Svensk Maffia", en affisch från "Scarface" och någon av dina böcker, varje gång"."

REC/PLAY

2011-01-28T05:51:00.000-08:00

Jag har hittat en radio i källaren för länge sedan. Nu står den i köket. Och eftersom jag är lättroad blir jag barnsligt glad varje gång jag kommer in och ser den. Det är en svart gammal Samsung med handtag, jättelång antenn och kasettbandspelare. Men den väldigt positivaste grejen med just den här radion är ändå att den fungerar. Så ibland när den är igång (P3) så blir jag ännu gladare när jag kommer in i köket och hör att den spelar.

Så nu önskar jag mig egentligen bara en kökssoffa och ett litet hus på lagom avstånd så skulle jag vara fullkomligt nöjd med min boendesituation. Now you know. Peeeeeace.

2011-01-27T01:16:00.001-08:00

Morgonens allmänbildning har handlat om landskap.

Jonna röstar härmed för inplantering av Lavskrika. Den är livskraftig i världen men nära hotad i Sverige (enligt Wikipedia). Vem har bestämt att vargen är mer värd en lavskrikan tillexempel?

Lavskrikan har blivit orättvist behandlad och kallats tråkiga saker som "olycksfågel", "lappskata", "fläskolle" och "pratmakare", fast den bara är människokär och oftast tystlåten. Kanske lite hungrig ibland, men det finns ingen dokumentation på att den gjort något illa. Så lavskrikan förtjänar en revansch!

Home Sweet Home

2011-01-24T23:25:00.000-08:00

Jaa, vilken helg alltså! En massa barn, natur och gamla och nya minnen. Jag har varit åter i lite mer än ett dygn, men inte alls aklimatiserat mig. Försökte förklara för Sarah, men jag tror inte det går att förstå, så jag ska nog sluta försöka förklara för de som inte var där.

Egentligen borde jag väl säga "ingen nämnd, ingen glömd" men det vore opersonligt och tråkigt. Då nämner jag hellre de jag kan komma på, så får den som känner sig glömd lov att förstå att det inte var meningen och ansöka om uppdatering. Tack till Hanna, Jon, Roland, Meja, Moa, Johan, mor och far, Fredrik, Sofie och Liam! Björn! Frans! Och Henrik! (Tack och lov för goda grannar).

Förutom att Sarah förätit sig på godis en gång i helgen och pluggat på TOOOK för mycket, så verkar hon och Tosca ha klarat sig bra. Vilket känns tryggt inför framtiden.

Frans.

2011-01-20T23:16:00.000-08:00

Okej, en vecka har gått sedan Sarah och Tosca anlände till Umeå Östra. Följande har jag lyckats med som "värdinna":
- tappa bort mina vantar
- förmodligen tråka ut Sarah med sportsnack många gånger
- tvingat ut mina båda vänner på långa promenader som de förmodligen inte var beredda på bara för att själv är helt less på att vila
- ge Sarah en dålig vägbeskrivning så vi inte hittade varandra
- inte övertalat Sarah att titta på Sopranos eller följa med på hockeykväll
- lämna Sarah och Toscsa ensamma i en lägenhet hela helgen med typ tomma köksskåp

och säkert en massa annat som jag inte kommer på.

Men nu är jag i Stockholm. Det är varmt så vantarna är inte så viktiga. Och OJ! Vad jag aldrig kommer kunna ångra att jag tog den där bussen igår. Det var så obeskrivligt- Helt hysteriskt. Och då har jag ännu inte träffat helgens huvudperson, det kommer ju slå allt. Men mina 9 timmar i gula bussen igår är ändå verkligen något av det bästa jag varit med om! Jag skrattade hela vägen hem till Sjöstan, fast jag fick gå från Gullmars, då skrattade jag ju bara lite till. Och sedan somnade jag gott på balkongen!

Over and out. Nu ska jag återgå till att tjata om att vi borde åka. För nu vill jag träffa Frans!

Allra käraste syster

2011-01-13T01:41:00.001-08:00

Såhär är det. Imorse när jag vaknade kändes det plötsligt som om hjärtat kunde slå igen, och det fanns hopp. Hopp om att jag fortfarande skulle kunna lära mig det jag behövde, för att känna mig säker då jag kliver in i tentasalen ikväll. Det hoppet finns inte längre.

Men det finns något annat!

Det finns en systerson. Och det är toppen!

Och ett barn är givetvis så mycket viktigare än att jag klarar en tentamen eller inte, så därför känner jag mig ganska lugn.

Jag har börjat se den här tentan som ett experiment. Det är ju alltid bra att veta var den undre gränsen går. Bra att veta till en annan gång. Eftersom det gäller att anstränga sig så lite som möjligt för så stora resultat som möjligt. Går det inte, så var jag ett snäpp under den här gången. Och ett snäpp närmare att hitta balansen.

Sitter och sippar på en kopp te. Har det bra. Fantiserar om födelsepresenter, doppresenter. Att nu kan vi ta en gruppbild på kusinerna vid högtider, såsom när vi var små. Tre stycken, det tar sig. Innan var de två, två är ingen grupp, två är fortfarande en fin kusinbild, men tre är en grupp.

Stryker lite saker i almanackan och bestämmer mig för att åka hem om en vecka. Nästan exakt på minuten om en vecka och en timme faktiskt. Så får det nog bli. Tills dess får jag skicka någon annan till BB som kan rapportera och dokumentera.

Peppar, peppar,

2011-01-12T23:15:00.000-08:00

ta i trä.

Break my stride

2011-01-10T10:11:00.000-08:00

Pippi-tröja, pyjamasbyxor, popcorn till mellanmål och lite plugghäng med Krause. Sopranos på laddning. En full fruktskål på bordet. Lite kallnat te i botten på en kopp. Pizzasallad i kylen.

Så jävla hemma!

Ögonblicket då jag kom in genom lägenhetsdörren igår känns som ett sånt jag kommer vilja minnas. En speciell känsla. En ljuspunkt längs färden genom livet.

Nu är klockan mycket och tiden knapp. Men jag gillar läget. Fördelarna överväger, som så ofta. Alltid egentligen. Om man bara tänkte efter. Eller inte gjorde det, kanske.

"Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning (1)."

2011-01-06T10:43:00.001-08:00

Jag är i Kalix. Och som vanligt önskar ett litet hörn av mig att jag bara kunde stanna kvar här för evigt. Packa upp mina väskor i garderoberna och kalla det hemma.

Men ett annat litet hörn av mig tog sig till slut i kragen och skärpte till sig, här finns studier att studera. Minsann! Men så drabbas alla hörn av mig av den stora distraktionen. Jag var tvungen att gå in på internet för att läsa ett dokument. Det var berättigat, och så och det. Men så hamnade jag lite fel, som man så ofta gör på den oändliga webben, och plötsligt var jag fast på Wikipedia.

Just nu läser jag om historiska bränder i Stockholm. Fruktansvärt intressant, vill jag lova.

Får man åka hem nu?

2011-01-01T05:28:00.001-08:00

Ledtråd 2

2010-12-06T01:39:00.001-08:00

Nu har jag ätit frukost igen (ja klockan är halv elva, så kan det gå) och det betyder i regel lite pusslande. Malin har ju inte vågat sig på någon gissning ännu, så egentligen vill jag inte lägga upp någon mer ledtråd förrän hon gjort det, men nu har det för en gångs skull gått lite framåt, då är det väl bäst att passa på.

Nu blir det nästan lite för lätt, men det är ju liksom lite så med pussel, men börjar med de lätta delarna

2010-12-05T04:42:00.000-08:00

Alltså, mamam ringde idag. Så jag kanske ska poängtera att jag lever och fungerar någorlunda väl. Ja alltså, är inte alls säker på att det end var en hjärnskakning eller om det bara är resten som kommit ikapp mig lite.

Typ hosta tillexempel, jag trodde inte man fick det av hjärnskakning? Eller att bli andfådd av att klä på sig och låsa upp cykeln? Så jag gick in igen för att fundera på om jag verkligen ska ge mig ut.

Medan kag funderar kan jag meddela att Malin efterlyst en gissningstävling. (och eftersom det mest är malin som är trogen nog att vara med i en sådan tycker jag hon ska belönas genom att få sin vilja igenom). Det handlar alltså om att gissa vad mitt pussel föreställer och ett passande prsi utlovas, så småningom.

Börjar med en ledtråd i form av en bild av vad jag lyckades få ihop medan jag åt frukost.

Sarah, mamma och Z kan inte vara med eftersom de vet motivet. Alla andra är välkomna att lämna bidrag, du kan antingen gissa på precis vilken bild det är (genom att tillexempel hitta den på bild-google och länka) eller, vilket känns mycket mer relevant gissa på olika delar i bilden (tex "jag tror det dära vita där i hörnet är typ snö", när antingen rätt svar kommit in eller det gissats rätt på tillräckligt många delar delar jag ut något slags poäng efter ett hemligt poängsystem och så ser vi vem som vinner (förhandsfavorit: Malin W).

just dont care about anything anymore

2010-12-04T12:24:00.000-08:00

kan ha fått en lindrigare järnskakning i Sundsvall.

Försöker nu läsa igenom något jag skrev på bussen. Förstår INGENTING. Sen om det är för att jag skrev konstigt då eller för att jag läser konstigt nu... det är svårt att säga. Dman it. Jag var ju så nöjd, så nöjd över att jag blev klar exakt innan bettariet tog.

Dessutom stavas hjärna med hj. Bevis?

2010-12-03T09:30:00.001-08:00

Stearinljus, stickning och the Stooges. What else, what else? ♥